torsdag 14 oktober 2010

En prins ska det va!

Eller en man av folket går också jättebra. Är detta en kontaktannons tro? Nä, bara lite reklam för Abbys nya fästman.

Han heter Mac, Tromperbakkens Mac Cloud och är född i Danmark. Regnr S58944/2008. Mac bor på Gravels Kennel hos Helena Boström. För att se bild på honom, gå in på www.gravels.se

Mac fick ett förstapris i nkl nyligen med HP. Han är myopatitestad fri och genom föräldrarna fri från PRA och friröntgad förstås. Han fick i våras två kullar som utvecklats fint.

Helena beskriver honom som trevlig och okomplicerad, har redan från början haft lätt att fokusera, jobbar uthålligt och med fart och har dessutom en tydlig av och påknapp. Lättlärd och social, mkt lekfull och trevlig med alla, både folk och andra hundar. Går genom vilka snår och buskage som helst utan problem.

Så håll nu tummarna för att dom gillar varandra och att allt går bra. Abby har regnr S36639/2006 om någon vill titta på kombinationen eller vet någon som är på jakt efter en liten jakträka.

Det här är jättespännande men.... Är ju första gången jag har en sån här bra tik så nu är det väl dags att våga då! Oj, oj! Nervöst är det!!

söndag 10 oktober 2010

Boråstävling

Foto: Nils Hällgren
Förra helgen tävlade jag och Abby igen i lydnad. Känslan var bra genom större delen av programmet.


Mest nöjd är jag med att jag lyckades samla ihop Abby väldigt snabbt efter platsliggningen. Oftast brukar hon få ngt hårt att tugga på när vi sprungit ut till väskan men det hann jag inte med att ge henne den här gången. Hade startnummer ett och fick ett diffust svar när jag bad om att få fem minuter till uppvärmning. Så lite stressad kände jag mig men med hjälp att Lottis kommendering kom vi snabbt in i jobbtänk utanför planen.


Ingången på plan blev jättefin och fria följet kändes helt ok.


På dumrutan missade Abby att sätta sig, lite tråkigt, men annars kändes både skiften och transporter riktigt fina. Jag har jobbat en hel del med ställandet för att få bort det där extra trampsteget och den här gången blev det ett fint stopp.


De andra momenten kändes också bra fram till vittringen. Tävlingsledaren glömde att be mig vända mig om, jag blev lite fundersam på hur jag skulle göra men stod kvar utan att vända själv. Jag tror inte det betydde något för Abby men efter ett, som det såg ut, bra jobb där ute tog hon pinnen bredvid den rätta. Tråkigt, fick samma grej några dagar innan, men har inte lagt ner någon extra intensivträning på momentet. Så, ja, jag får skylla mig själv. Blir lätt lite för säker på det här momentet för att Abby så sällan tar fel. Men just på några tävlingar (och träningar) har det ju hänt. Bara att skärpa till sig alltså.


Sen kom sista momentet som blev en rejäl utmaning för oss båda. Jag hade bett om att få reda på ordningen i fjärren innan eftersom jag startade som nr ett. Fick ett lite rörigt intryck av vad tävlingsledaren tänkt sig men trodde jag förstod.


Om jag kommer ihåg rätt så blev det Sitt, Stå, Sitt, Ligg, Sitt, Stå, Sitt, Ligg edyl, med upp till 6-7 sekunder emellan. En kompis räknade till 10 sekunder emellan ett skifte och till åtta skiften allt som allt. Jag är lite osäker för jag blev ganska ställd. Till slut när vi bara fick stå där och vänta och vänta så satte sig Abby i förväg en gång. Varken domare eller tävlingsledare verkade tycka att det var något konstigt i alla fall. Nästa tävlande fick fyra skiften!! Men, i och med att det inte spelade så stor roll eftersom poängen inte blev så höga så kände jag inte att det var någon idé att säga till om tekniskt fel. Kanske dumt av mig. Men jag fick i alla fall lära mig att jag måste träna mer på att vänta längre mellan skiftena så inte Abby (el jag) blir osäker om det sker igen.


Ja, mina betyg blev i alla fall:


Sitt 10p


Plats 10p


Fritt följ 10p


Dumrutan 7p, sitter ej


Ink 9p, långt ställande, (jag ställde för sent, tror jag)


Rutan 10p


Dir app 10p


Hopp 10p


Vittring 0p


Fjärr 8 p, går fram lite på ställandet (baktassarna var stilla)


Sammanlagt 269 p och en andraplacering


torsdag 30 september 2010

Oj då!


Mitt senaste inlägg hamnade visst på fel datum och inte är jag människa att kunna få till det rätt så, är det ngn som vill läsa om mina små tankar om träningstävling kontra tävlingsträning så titta in på den 8 september istället!
Abbibabbi fotades av Nils Hällgren

lördag 11 september 2010

Vilken toppentävling!

Ställandet på inkallningen, en rysare för matte.
Vi är lite laddade!!






Idag hade vi vår dag. Det var tävling på hemmaklubben. Jättefin starttid kl:11 var det samling. Lyxigt!

Jag var helt slut efter gårdagens rantande på Ullared så en sovmorgon var behövlig. Hade köpt en ny härlig leksak till Abby som hon skulle få efter tävlingen var det tänkt. Hon var lite laddad när hon satt och väntade i bilen medan jag packade om väskan med allsköns godsaker.

Vi fick startnr 1 av 4 så den här gången var jag inte orolig över vilket nr jag skulle få. Kunde ju inte bli mer väntetid än som nr 4 och ettan har jag inget emot. Det kändes riktigt skönt att få tävla en mindre tävling idag.

Sittandet gick bra, platsen la hon inte ner huvudet, ett lite tråkigt beteende som kommer ibland. Inget att göra åt mitt under tävling och det blev ändå full pott på båda momenten. Måste lägga in en kampanj igen på nermedhakanträningen.

Fick några minuter emellan för belöning och uppvärmning. Trivs väldigt bra med att ha någon som kommenderar mig ändå tills jag ska gå in på planen. Abby kändes fin på ingången. Vi fick ett väldigt bra upplägg på friaföljet, inte så himla långt. Liten miss i stegförflyttningarna där hon inte satte sig, annars var det nog bra.

Dumrutan, där låg hon på så jag fick henne inte att gå fot fram till startpunkten. Lite het men höll position bra, ett steg på ställandet drog ner på betyget lite. Kändes helt ok annars.

Inkallningen skrämde hon mig lite på, såg ut som hon tänkte lägga sig på ställandet,hon tog i så hon knäade men stog gjorde hon, min fina lilla vovve. Läggandet gjorde hon så Annika tävlingsledaren fick ett skrattanfall igen, det brukar hon få när hon ser Abbys inkallning.
Rutan, fint konskick och mkt fint in i rutan och jag ropade mitt ståkommando väldigt! tidigt. Det var en av mina främsta uppgifter under den här tävlingen, att vara snabb vid rutan. Det lyckades och hela momentet blev fint.

Dir.apporteringen, lite långt bak vid konen, hon sprang så himla snabbt så jag var inte med på att hon skulle dra iväg så, men jag bedömde henne som inne och skickade vidare, vilket var tur för det blev full pott.

Hopp-apport bra

Vittring bra

Fjärr, lite fram från stå-sitt
Betygen:
Sittandet: 10p
Plats: 10p

Fritt följ: 9p (Sitter ej)

Gårutan: 9,5p (steg vid ställandet)

Inkallning: 10p (Mkt bra!)
Rutan: 10p (Mkt bra!)

Dir.app 10p

Hopp 10p

Vittring: 10p
Fjärr: 9,5 p (Något fram)

Sammanlagt: vårt bästa resultat hittills: 313,5 p

Oh, vad det kändes roligt. Jag är supernöjd med Abbys härliga fart och glädje och jag är nöjd med det mesta jag gjorde, ngn miss får jag nog ta på mig men det kostade inte poäng den här gången vilket ju är väldigt skönt.

Elfsborg ordnade som vanligt en toppentävling. Fina priser, vi fick en stor handduk med hundmotiv, en gullig nallebjörn, en gratistävling på klubben, ett jättefint och mjukt läderkoppel och till sist fick Abby Domarens pris för bästa inkallning och ruta. Oj, oj, jag blev lite tårögd. Det var ett hundshampo. Kanske ska prova att bada henne en gång, har nog aldrig testat det, ha, ha!

Stort tack till träningshjälpen gulliga vänner.
Susann och Frodo pånyttdebuterade kan man väl säga, efter lite uppehåll och dom gjorde väldigt bra ifrån sig. Vissa detaljer gjorde han nästan bättre på tävlingen än på träning.
Jessica och Kalle såg grymt taggade ut och hade en härlig utstrålning.
Linas Lova som inte alltid tycker att tävling är det absolut roligaste i livet var så ivrig så hon t.o.m tjuvade från rutan, det får man nog se som positivt.
Kul att bara tävla med elfsborgare en gång.

Och Tack till vår ständige fotograf på klubben, Daniel Grönbek. Jag snodde bilderna från honom igen. Och Tack till en mycket bra tävlingsledare, Annika Hallin som också gjorde en strålande insats. Det underlättar ju när tävlingsledaren är proffsig.

Nu njuter vi ikväll av en riktigt bra dag.

onsdag 8 september 2010

Träningstävling el Tävlingsträning?

Foto: Daniel Grönbek

När jag var med i en Stockholmsklubb för ett antal år sen och tränade och tävlade med min Bess så blev jag nog på klubben sedd som väldigt konstig och besvärlig när det var dags för det som kallades för träningstävling.

En träningstävling var precis som en vanlig tävling. Jag tror t.o.m det var prisutdelning efteråt om jag minns rätt. Dom flesta verkade ta det på stort allvar och gjorde ingen skillnad mig veterligt på denna "träning" och en vanlig tävling. Dom körde alltså på med ett helt lydnadsprogram utan belöningar inplanerade överhuvudtaget. Däremot kunde det vara en och annan grövre korrigering, när det nu ändå inte var på "riktigt", men det var inte så vanligt heller.

Jag började ju direkt med att vara besvärlig och ville belöna min hund på sittandet efter en väldigt kort tid. Nu var det inga mer hundar i eliten då så jag behövde ju bara någon annan hund som kunde sitta bredvid en liten stund och få ingången på planen och uppställningen tävlingsmässig.

Jag minns en gång när jag fick ta mig en 10 minutersstund för att förklara för domaren om detta upplägg. Låter upplägget komplicerat? Jag tyckte ju inte det, men det tyckte domaren (ja, vi hade en riktig domare som ställde upp!). Bess hade väldigt svårt för att kunna sitta när andra hundar satt bredvid. Hon ville gärna lägga sig, tyckte nog att det kändes tryggare. Så träningen var ju jätteviktig för mig att få till lite positivt tävlingsmässig och jag ville ibland göra ett kort sittande bara och - jag ville belöna på planen! Det var oerhört svårt att förstå att jag inte ville ha det helt tävlingsmässigt med två minuter och plats efteråt. Ja, ja, det var ett tag sen.

Hur som helst så tror jag det är viktigt att få till mycket tävlingslik träning och jag väljer där att gå in och belöna min hund i olika delar. Andra väljer att gå in och korrigera sin hund, en del säger att det är viktigt att "komma åt" hunden i tävlingslik träning. Två helt olika sätt att bygga sin träning på förstås.

Men då har man ju en plan, vare sig man vill belöna upp något el korrigera något. Det jag tror kan bli svårt är för nybörjare som kanske inte tänker mer än att träningstävling är tävling - fast med ett resultat som inte registreras. Det blir allvarligt och kanske riktigt nervöst. Skulle ju kunna vara en riktigt bra chans att tex lära hunden att det kan komma belöning i alla fall, trots att matte är lite konstig. Men hur många nybörjare klarar att ta dessa chanser? Där har nog vi som kommit lite längre i lydnaden chansen att visa att vi tränar tävling, vi tävlar inte på riktigt då. Förhoppningsvis ska vi kunna föra över de här tankarna på tävlingsträningar framöver på vår egen klubb.

Det är så vanligt att se hundar som kroknar när dom märker att det är tävling och dom flesta av oss är väl livrädda för just det. Att gå in med en hund på tävlingsplanen och den inte alls är med, känslan är helt fel, nervositeten ökar, hunden kroknar ännu mer, vart tog den vägen? Ja, fy sjutton vilken otäck känsla! Vem vill uppleva det? Och vem har inte upplevt det någon gång, kanske inte så tydligt för publiken men för en själv? Att man inte är ett team.

Det är här det kommer in att få chansen att tävlingsträna. Att inte se det som en tävling men att träna sig på att tävla! Skillnaden kan vara stor. Att hitta rätt känsla med sin hund, att kunna gå in, göra en ingång på planen och kanske belöna just där. Leka en stund medans tävlingsledaren står och mal på med sin kommendering. Eller nästa gång, ställa upp, börja ett moment, belöna med en liten gotta mitt i ett fritt följ tex, men sen kunna fortsätta samma moment el gå över till ett annat och belöna början på det, eller belöna en transport mellan två moment. Ja, variationerna är många.

För unga hundar är det kanske självklart för en del att man gör så med för att vänja dom vid situationen, men jag tror att de flesta får alldeles för lite träning på detta. Det är ju inte bara hunden som ska tränas i att känna igen situationen och uppleva den som positiv och härlig, det krävs ju samma sak av människan bredvid. Att kunna hålla kontroll på sina nerver, kunna hålla fokus, inte bli störd om något inte blir exakt som man tänkt sig under ett moment el mellan momenten. Och ha roligt på vägen!

Att med tiden kunna länka ihop lite fler delar, lite fler moment, överraska med en belöning men också kunna köra flera moment i rad utan annat än mig själv och min röst som ska stärka upp min hund och få den att vilja jobba lite till. Visst krävs det enormt mkt träning på det här om min hund ska ha chans att känna igen en riktig tävling som det jag vill att det ska vara - en skitkul träning! För handen på hjärtat, inte är det för hundarnas skull vi tävlar eller?

Jag har inte fått till tillräckligt med sån här träning men den här hösten har jag och några till börjat en tävlingsträningskurs för Mona Kjernholm som går varannan vecka. Det gör att jag vet att jag åtminstone får till lite tävlingslik träning så pass ofta. Vi är på olika ställen varje gång, vi kör gruppmoment varje gång och sen väljer man själv ut några moment el länkningar av delar som hunden kan lite grann (det är flera valpar/unghundar med) och vi har chans att utnyttja de andra på olika vis på planen. Kanske vill någon ha lite extra störningar av folk som rör sig runt omkring el få en massa applåder för en viss detalj etc. Så mycket mer man kan göra när man har tillgång till många människor som alla är villiga att hjälpa till och som vill att det ska gå bra för de andra.

Därtill får vi givetvis tips och råd om förbättringar av Mona så klart. Det här är verkligen guld värt för att få till en bra tävlingskänsla så till vår stora glädje ska vi nu få fortsätta till våren också och det var ju jättekul att veta. En skitbra kurs helt enkelt som ger lite mer av det där som jag och Abby verkligen behöver. Hoppas det är fler som kan hitta såna här bra kurser för jag tror aldrig man kan få till för mkt tävlingslik träning. Det viktigaste (för mig) är bara att ha väldigt roligt under tiden, vare sig man tränar på små pillriga detaljer el helhetstränar.








måndag 23 augusti 2010

"Landslagskampen"


Till något roligare än förra inlägget. Har varit iväg i Kristinehamn på "landslagstävling" mot norrmännen. Det var vi som ville och kunde från svenska talangtruppen som fick möta den norska rekruttruppen el vad den nu heter.


Marika och jag med Abby och Ronja kom fram fredagkväll och jag hann bara ta ut Abby en liten stund på brukshundklubbens planer innan det var dags att åka till campingen och sova.


Själva tävlingen skulle börja dagen efter och det var Kristinehamns brukshundklubb med sina eldsjälar, bla Lillemor och Kjell Edström som ställde upp och ordnade en specialtävling för oss.


Vi var laddade till klorna! Ja, med svenska flaggan målad på kinden och med blågula naglar och vit t-shirt som Arrak sponsrat med var vi riktigt tjusiga. Tyvärr passade min kamera på att lägga av fullständigt så några fina foton blev det inte för mig.


De flesta tävlade i elitklass och planen var delad till två planer.

Årets segrare i SM, Lillemors Krollie fick vara provhund och det var en fröjd att se dom båda som vanligt. Hon ser så glad och pigg ut lilla Krollie. Och jag tror att dom båda njöt av att få "tävla" lite igen.


Tävlingen började sen med platsliggning på plan ett och sittande på plan två. Jag hade turen att få startnr 2 så vi gick ut i första gruppen.


Abby la sig och låg fint men satte sig inte upp utan jag fick lägga till ett dk. Dumma mig, detta hände ju i tisdags också och jag har ändå inte tränat det sen dess. Klantigt!!


Sittande gick jättebra.


Sen var det då dags för resten av programmet och på första planen var det fritt följ, gårutan och inkallning. Det mesta kändes bra, fick fina poäng på alla momenten men mest glad var jag nog över tian i gårutan. Den har jag verkligen jobbat och jobbar med, både min attityd till den och Abbys känsla och precision. Visst hjälpte jag henne lite men hellre det och bra poäng än stora missar. Fick dock höra från vår coach Anders Kjernholm att det var dags att ta tag i dk:na. Ja, det får bli en senare fråga.
Så direkt över till andra planen där det var det dags för rutan. Fint konskick, hög fart, som vanligt blev jag lite sen i min stoppsignal och Abby vände upp lite för mkt åt höger. Fick beslutsångest på ngn sekund vilket räckte för att Abby skulle lägga sig själv. Där rök ett antal poäng men hon var i alla fall inne i rutan som tur var.
Dirigeringsapporteringen kändes jättebra.
Sen började jag min klant förbereda henne för vittringen, tänkte tydligen hoppa över hoppet för det fanns inte med i mina tankar. Men Abby blandade inte ihop momenten, vilket kanske i och för sig ska mkt till när man ställer upp framför ett hopphinder! Lite nerdrag för slarvigt gripande och snett sitt.
Vittringen gick sen fint och på fjärren var hon med i både känsla och tanke men det som brukar strula, bakåtsittet, gjorde det även då och vi fick lite avdrag där med. Sitter inte på träning och givetvis inte på tävling då heller.
Allt som allt slutade vi på 301,5 poäng, en förstaplacering där Sofia och Tia låg precis efter på 301. Med fyra svenskar på de fem högsta platserna vann vi svenskar över norrmännen på denna vår första nordiska talangkamp. Många gjorde väldigt fina moment men fick lite nollor här och där. Det är så mkt som ska stämma och den här gången var det vår tur att lyckas med en bra runda. Kändes skönt för självförtroendet.
Mina poäng:
Plats: 8p
Sitt: 10p
Fritt följ 9,5p
Gårutan 10p
Inkallning 10p
Rutan 8p
Dir.app 10p
Hopp 9p
Vittring 10p
Fjärr 9p
Jag är supernöjd med känslan på planen. Abby höll ihop sig bra, jag gjorde några småmissar. En riktigt bra tävling för oss. Och så många fina kommentarer efteråt. Tack för dom, det värmer verkligen. Flera från Norge tyckte det var kul med en labbe i topp.
Tack för all kämparglöd och rolig träning på söndagen ni alla - både svenskar och norrkvinns. Ja, det är ont om karlar i talangtrupperna, men vår Antti och Anders Kj drog sig inte heller för att fixa till naglarna innan tävlingen. Vad gör man inte för laget? Blev visst lite konstiga blickar på ngn restaurang senare för Anders på hemresan, ha, ha!!
Själv hittade jag inget aceton hemma så mina nya kursdeltagare får väl undra lite ikväll på jobbet när jag kommer med blåa naglar med gula ränder på.
Sofia (Heléne på distans) och jag passade på att tacka våra coacher för talanggruppen lite extra på lördagkvällen. Vi har bestämt oss för att det här var vår sista talangträff. Troligtvis hade vi blivit utkastade nu ändå. Det är dags för nya talanger att få en chans att vara med på dessa härliga träffar. Få nya kontakter med lydnadsnördar, få tips och hjälp på vägen till en fin lydnadskarriär. Det är bara att söka nu. Nästa talangläger blir i oktober. Tveka inte!!!
På lördagkvällen hade vi mingel och middag. Tack till Kristinehamns Brukshundklubb för ett fantastiskt engagemang.
Lillemor Edström tog fotot.

lördag 7 augusti 2010

Bessen har somnat in och blivit en änglahund

Idag har lilla Bess somnat in.

14 år den 22 juni




Kloka Bessen







Vackra Bessen




I unga år med bästa träningskompisen Jacken




Full fart efter en boll trots att ryggen var lite stel och vändningarna inte så snabba längre.




Min första riktiga tävlingshund, så många härliga upplevelser vi haft lilla Bess.











Många roliga promenader med Pia och Jacken blev det när vi bodde i Stockholm, Pia tog bilden på Fina Bessen som nu får göra Jacken och dvärgschnauzern Yra, taxen Diva mfl sällskap i hundhimlen.






Tack till en underbar hund som vi fått ha kvar i familjen i många år. Det kommer märkas att du inte finns här längre lilla Bess fastän du bott hos Mamma och Pappa till stor del de senaste åren. Ett bättre liv kunde du nog inte fått med kärlek, massor av hemlagad mat, och uppmärksamhet i mängd utan någon annan hund som försöker stjäla showen.

Tack för alla skratt du gett mig genom åren min älskade lilla hund!