Kurs med Mona Kjernholm

Annika och Elda diskuterar med Mona. Snabbare gripanden och snabbare inkallning med metallen stod på önskelistan.

Förra helgen hade vi bokat in oss på Mona Kjernholmkurs på Elfsborgs bhk. Vi var sex deltagare med hund och tre åhörare. Det är för mig ett mysterium att inte fler passar på att få vara med och lyssna för ett väldigt lågt pris. Det ger ju så mkt att stå bredvid också.

Två flinapor, jag och Abby försöker oss på dumrutan, hur går det? Sådär!!


Susann tränar rutskick med Vilja, hennes nyaste träningskompis. Lite (!) mindre target var önskvärt tyckte Mona.

Jag visar hur ett rutskick kan se ut,(inte hur jag vill att det ska se ut!). Hoppas hon inte trodde att det var så det skulle vara!! Hundar är väl så smarta eller?





Mera dumruteträning, nu håller vi ihop oss lite bättre - en stund i alla fall!

Sex olika raser och hundindivider med olika problem som vi ville ha hjälp med. Själv jobbade jag då mest med dumrutan, rutan och nedläggandet till platsliggningen. Abby har börjat lyfta huvudet lite här och där och har även inte riktigt gillat att lägga ner hakan helt i backen så nu började vi om. Kanske inte det vi behöver träna mest inför sm:t men jag har så svårt att stå ut med att hon inte alltid har "rätt" känsla i de olika delarna så jag kan inte låta bli att träna det här ändå litegrann. Vi började med att öka förväntan på tävlingsledaren också så Susann fick droppa godis några meter framför oss. Funkade väldigt bra när jag gjorde det själv men inte lika snabbt ner när Susann droppade en gotta. Abby som är tränad att inte titta på tävl.ledaren i det läget hade ju också svårt att se när godiset föll. Vi provade efter helgen på grus och det gick bättre för där hördes det när gottan föll.

Tillbaka på bebisnivå.

Vi hade otrolig tur med vädret så mattorna vi lagt ut inomhus behövde vi inte utnyttja så mkt. Men det är skönt att det finns gott om plats om det skulle behövas.

Mona började på lördagen med att titta på varje hund för att se vad den gjorde när ägaren tog in den på en ny yta/plan. Det var väldigt olika. En del bjöd på beteenden och kontakt snabbt medan andra nosade och nosade el ville hälsa på folk. Ett bra sätt att se vad hunden förväntade sig av platsen. Och vad man behövde jobba på för att få hunden mer fokuserad när den sen ska kunna gå in på en tävlingsplan och hålla full koncentration.

En del av lördagen pratade Mona om hur man kan förbereda hunden för tävling. Vad man ska tänka på, hur man får det att hålla även när man tävlat lite grann och hunden börjar känna igen tävlingssammanhanget. Att få träning och tävling att likna varandra. Inte börja träningen med att stoppa i hunden en godis för att sen aldrig kunna göra det på tävlingsplanen tex. Att träningstävla är ju ett jättebra sätt. Det är ngt som jag har fått till alldeles för lite. Men till hösten ska det bli andra bullar av. Anmält mig till Monas kurs där vi ska träningstävla varannan vecka, vilket betyder åtta tillfällen i höst. Jippie! Det kom så passande i tid för oss.

Vi kom hem nöjda och glada på söndagkväll efter två fina dagar med mkt prat och bra träning. Och, inta att förglömma, jättegod mat som "köket" fixade och servade med. Tack!

Jag hann med ett pass i måndags efter kursen och sen blev Abby magsjuk. Vilken tur att hon väntade till efter helgen i alla fall!!

Annika Hallin tog de flesta bilderna, tack!

TALANGLÄGER NR 3

Ännu ett talangläger har vi nu avverkat. Det var förrförra helgen som jag och Abby fick vara med på vårt tredje talangläger. Lägret var ännu en gång uppe i Grängesberg. Långt att köra men en otroligt bra träningshall och det är ju toppen att inte behöva bry sig om vädret utanför utan veta att det funkar att träna allting inomhus. Den här gången var vi bara 17 st eftersom några tyvärr inte kunde komma. Stackars Helene med Mick hade råkat ut för en viltolycka och fått ont i revbenen. Vi skulle åka ihop var det tänkt men nu blev det tyvärr inte så. Jag tog däremot en omväg förbi Linköping för att vi ändå skulle kunna ses lite kort och jag kunna övernatta på vägen. Så tack Helene för säng och god mat och trevligt sällskap. Fick också se Linköpings brukshundklubb en stund och den låg verkligen fint med naturen inpå knuten.

På talanglägret fick jag bo med Marika och Ronja. Nu har vi verkligen fått konkurrens Abby och jag. En labbe till i talanggruppen!! Oj, oj! Vi får lägga på ett kol! Det var kul att se dom. Dom var jätteduktiga. Vi har träffat varandra tidigare och tränat jakt ihop men jag har aldrig sett dom träna tävlingslydnad. Ronja kommer från samma kennel som Helenes Mick Jagger vilket är lite kul. Två hundar från Lottis kennel Månfares. Och helt olika raser!

Ronjas mamma - Loppa, som njuter av ett härligt vattenrace. En labbe i sitt rätta element.

Fredagskvällen på lägret fick vi diskutera olika moment el delar av moment. Svårigheter och lite problemlösning. Vi jobbade i grupper och pratade om konskick, sittande i grupp, vittring etc.

Lördagen blev vi sen indelade i grupper och började jobba med dom olika momenten. Jag jobbade med Jill, Malin och Sandra, som har kelpie, golden och bc. Vi hade jättetrevligt och alla var väldigt engagerade i varandra och kom med många förslag om det var ngt man ville ha hjälp med. Bla tog jag upp vår gåruntruta som inte är riktigt som jag vill. Jag har nyligen kommit på att Abby vrider till vänster när mina ögon rör sig åt det hållet. Valet var att lära henne att gå rakt fram ändå el att lära mig att alltid titta framåt förbi konen. Vilket är lättast tro? Misstänker att Abby är mer lättlärd än sin matte så jag får nog välja det första. Lotta Linusson fick mig att gå fotgående medans jag skulle vrida huvudet åt olika håll hela tiden, väldigt jobbigt faktiskt, men ändå lättare än att låta ögonen skela hit och dit! Prova den som har lust. Tycker man att fria följet är svårt innan så blir det inte direkt lättare när man lägger in den störningen.

På lördagkvällen tittade vi på film från VM 2009. Vi fick se flera av ekipagen, känna in lite av stämningen med publiken, trängseln, tävlingsledaren som nästan fick krypa upp i famnen på förarna för att dom skulle höra kommenderingen. Vi hade rolig gissningstävling om vilket betyg dom fick efter varje moment. Det var verkligen omöjligt att förstå bedömningen och det verkar vara mer regel än undantag att det är så på de stora mästerskapen. Känns lite som ett lotteri där man ska ha tur om domarna gillar en. Ja, jag kanske överdriver lite men ganska obegripligt var det i alla fall.

För dom som ville (vi var några stycken talangare som kämpade för att hålla oss vakna plus våra härliga coacher Lotta, Anders och Anders) blev det sen lite mingel och mys innan det var dags för sängen. Trevligt!

Söndagen inleddes med en liten tävling där vi skulle göra ett sittande i grupp först. Det kändes bra. Abby satt stilla. Sen fick vi gå in och göra fjärr, dir.app, inkallning och fritt följ í den ordningen. Tyvärr så fick Abby tillbaka att hon inte ville röra sig i fjärren. Jag känner att det inte har ngt med skiftet i sig att göra utan är att hon har fel känsla när hon ska göra den. Det har nog blivit för mkt tragglande även om jag lagt in lek emellan så nu har jag helt gått tillbaka i träningen. Skiftena får vara som dom är men attityden hoppas jag ska kunna ändras på sikt.

De andra momenten blev det också lite missar i så vi gjorde inte så bra ifrån oss men det var det andra som gjorde istället. Många fina moment fick vi se. Ingen nämnd, ingen glömd.

Det var i alla fall en riktigt rolig helg och nästa gång vi ska ses blir det en helg i augusti då vi ska möta norska talanger i en tävling. Ska bli jättekul! Tre dagar med tävling och minglande.

Men flera av oss kommer ju ses på SM:t också. Vi kom ju med Abby och jag. Nu ska vi bara få det att hålla ihop också till ett bra program. Oj, oj, inte långt kvar!

Jag snodde översta bilden från Anna med kelpien Juni. Hoppas det gick bra.

Och ännu en födelsedag- Lantställets Timjan fyller 9 år

Lilla galna, tokiga, fantastiska, outtröttliga Lurpan, Lilltarmen, TimTim, Fröken Fräken - ja, kärt barn har många namn. Idag fyller i alla fall denna tokhund 9 hela år. Helt otroligt att tiden gått så fort. Mycket sorger och besvikelser men också många skratt bjuder hon på - min lilla Timjan. Ingen är som du....

Hur mycket som helst om hundars beteenden har hon lärt mig, många kunskaper som jag nog gärna varit utan men som kanske gör mig till en bättre instruktör förhoppningsvis. Inget ont som inte har något gott med sig.

En av Timjans favoritpersoner tog fotot: Tack Elin!

Får se om vi kan fira dagen med något extra roligt. Tyvärr är agility uteslutet för igår var Timjan lite halt igen. Det finns annars inget som slår den träningen på Timjans favvoskala.

En liten extra tanke till lilla Bess som idag har två månader kvar till sin 14 årsdag. Hon har nu levt 1 år mer än veterinären gav henne i tid så det är bara att tacka för att dom ibland kan ha fel -

och tacka för att Mamma och Pappa sköter om henne så fint hemma i småland.

Streamlight´s Pearl Abra Kadabra firar födelsedag!

Abby i sitt rätta element! Synd att inte födelsedagen innehåller lite mer "äkta jobb" hälsar ett ändå ganska nöjt födelsedagsbarn som just nu vilar ut i soffan efter en långpromenad i aprilvädret. Matte får kompensera med att ta fram lite fågel till helgen. Foto: Nils Hällgren

Oj, vad tiden går. Abby redan fyra år. Hipp Hipp Hurra! lilla födelsedagsbarn!

Inte en dag har jag ångrat att jag bytte ras från bordercollie till labbe, även om det satt lite långt inne innan jag tog beslutet. Så mkt roligt som vi redan har haft ihop Abby och jag. Tack världens bästa Abbibabbi för att du ställer upp på mattes alla upptåg. Det får bli lite extra gott till efterrätt idag. Imorgon är det en annan liten pärla som fyller år.

Elitlägret - störtkul!

Blåsippor från Ronneby, tack Nisse! Dom saknas i Borås!
Foto: Nils Hällgren

Det har nu gått över en vecka sen elitlägret förra helgen. Det var en intensiv och jätterolig helg.
Massor av träning så klart, mängder av roliga diskussioner, god mat och jättegod stämning. Jag kände mig så glad att få vara med och träna med några av de duktigaste ekipagen i Sverige.

De som blivit uttagna var de sex från senaste landslaget, sex av oss från talangtruppen, och så fyra till som visat en massa framfötter och tassar.

Planeringen av elitlägret hade Anders Kjernholm, Lotta Linusson och Anders Sjöstrand skött med den äran. Underbart att det finns människor som dom som engagerar sig så mkt för att vi i Sverige ska få världens bästa landslag.


Fredagen samlades vi och hade fika, presentation och föreläsning av fysioterapeut Marie Söderström Lundberg som håller till på Norsholms Djursjukhus med hundrehab. Hon pratade bl.a om hur viktig konditionsträningen är för hunden. Bra kondition hjälper en skadad hund att tillfriskna fortare. Bra kondition gör också att hunden klarar mer mentalt, vilket ju är en viktig del för oss som tävlar. Att hoppa över den vanliga motionen och bara träna lydnadsmoment var inte att rekommendera.


Att komplettera med varierande träning tyckte Marie var att föredra för att få en hållbar hund. Den delen blir ju mest jaktträning för vår del men hade jag hunnit och orkat hade jag nog lagt till lite agilityträning också. Hon poängterade vikten av att värma upp före ett träningspass, minst 10-20 min och nedtrappning efteråt så hundens puls går ner till normal nivå och för att undvika mjölksyra i musklerna. Det där är en bit som jag verkligen behöver skärpa mig med. Jag värmer ofta upp en stund men kan bli slarvig med nedtrappningen.


En sak som hon också pratade om var ngt jag tänkt en hel del på - att "Våga vila"!

Jag vet lydnadsfolk som aldrig ger sina hundar pauser utan tränar moment varje dag.
Själv blandar jag gärna in en dag då och då när mina hundar bara får vara - hundar! Får gå och lulla i skogen och nosa och inte få ngn som helst träning. Eller så blandar jag in jaktträning vissa dagar och då kanske det inte blir ngn lydnad alls för Abbys del. Och så kan det t.o.m. bli två veckor utan nästan ngn träning alls!! Hjälp! Så blev det faktiskt i julas men det kändes inte så bra! Fr.a inte som vi hade en tävling strax efter. På sikt kanske det kommer funka utmärkt om Abby blir lite stabilare i tävlingssammanhang men som det var i vintras så var hon lite väl het när jag satte igång henne.


Vi bodde fantastiskt fint utanför Mullsjö i Kyrkekvarn. Dom hade gott om hus till uthyrning, fina rastmöjligheter och ett nytt ridhus med matta (ja, mattan var lite av en utmaning men hundarna fixade den fint, vi människor snubblade väl till på en o annan skarv). Dom fixade också underbar mat till oss under hela helgen.


Jag och Abby fick dela boende med Helena och Picknick, Mona och Marvin och Fira och Lena med Tease, så jag kände allihopa. Vi hade två trevliga kvällar med mkt prat, så tack tjejer för sällskapet!


Helgen delades sen upp i olika träningspass, varvat med mental träning för P-O Lindwall som vi lärt känna lite grann från förra talanglägret. Han höll i ett teoripass och sen var han med ute i ridhuset och iakttog oss, för att sen berätta lite grann om vad han hade sett. Det blev många skratt och lite tokigheter i grupperna när vi skulle försöka vara bra coacher för varandra och ställa konstruktiva frågor om varandras träning istället för att bara säga vad vi såg. Ja, man kanske lär sig med tiden, lätt var det inte, men roligt!!


Vi varvade momentträning med uthållighetsträning och störningsträning. Abbys vittringar satt som de skulle under hela helgen. Peppar, peppar så har dom varit bra sen i februari igen så jag hoppas det håller i sig. Störningsträning är ju alltid roligt, vi ställde upp ett gäng människor och även hundar nära rutan eller vid hoppet eller vid apporten i dir.apporteringen. På planen hade vi hjälp av åhörarna också, vilket vi utnyttjade i vår grupp. Så tack till dom. Dom ställde snällt upp och gjorde vad vi bad dom om. Guld värt att ha mkt hjälp på planen.


På söndagen fick jag en utmaning som Lillemor och Lena med Gubben tyckte att jag behövde. Dom skulle kommendera in mig på planen och så skulle jag få några moment utan att ha en aning om ordningen. Lite läskigt faktiskt, jag är sånt kontrollfreak så det var nyttigt.


Vi fick gå in och köra rutan, fritt följ med störningar av en massa folk och så en inkallning med ställande. Det svåraste var att köra fritt följ efter rutan, jag håller på att blanda in det momentet mellan de andra men har inte kört det tillräckligt mkt. Nu blev Abby jättehet och tänkte nog att hon skulle få apportera istället så hon var lite okoncentrerad i början men sen gick det fint.


Överlag så var jag jättenöjd med Abby. Hon visade sig från sin bästa sida och var väldigt duktig tycker jag. Sen finns det som vanligt mkt att jobba vidare med. Det är långt kvar till toppen, men en liten bit på väg är vi nog nu i alla fall. Om man inte har roligt på vägen, vad är då segern värd??
Tack till alla på lägret som gjorde helgen till en sån toppenhelg. Och en liten extra hälsning till Maria och hoppas du mår bättre nu och till Caroline som missade sista dagen också.

Nu ska jag gå in och titta på SM-listan och se om vi åkt ner nedanför strecket eller om vi har en säker plats. Det borde väl ha kommit in resultat från sista helgen nu tycker jag. Håll tummarna!

Dagen efter - Vilken tur att vi är hemma!

Så har vi då klarat av vår andra stora inomhustävling. En hel del bra och en del lite sämre och ngt uruselt.
Det blev en intensiv helg i Malmö.
Under fredag eftermiddag och kväll var vi på mässan och tränade och planerade lördagens uppvisning. Lillemor, Kjell och Lena anlände från värmland så
vi kunde i alla fall torrgå kadriljen. Vi hann dock inte träna ihop oss med hundarna så det var spännande att se hur vi skulle få ihop programmet med så lite repetitioner.

Visst blev det lite misstag här och där, bland annat var musiken så hög att hundarna inte hörde oss på avståndsmomenten så Abby missade sitt ställande under inkallningen tex. Men kadriljen tyckte jag vi fick till bra och det var en härlig känsla att gå in till denna höga härliga musik. (Fråga mig inte vad låten hette bara, har ingen aning! )Vi fick bra hjälp av Malin (med Majni) och Lillemors man Kjell också. Jag tror att Mona Kjernholm ska lägga in en video på uppvisningen på sin hemsida om ngn är nyfiken.
Det blev ganska många timmar på mässan även denna dag så på söndagen var jag jättetrött. Sovit dåligt på Scandic hotell, mkt oväsen och många hundar som skällde och ylade på rummen medan deras ägare roade sig med annat. Tråkigt för när man hörde allt oljud så kunde man verkligen förstå varför vi hundägare inte är välkomna på många hotell. Annars var det ett jättebra hotell med god frukost, mkt att välja på och en ekologisk och miljötanke bakom mycket som serverades plus trevlig personal. Och så hade jag väldigt trevligt rumssällskap - så tack Malin för goa pratstunder.



Abby på väg mot rutan. Nisse klagade på att hon var för svart och - för snabb!

Tidig morgon och sittande i grupp och platsliggning till att börja med. Vi fick startnr 19 av 22 så jag var i sista gruppen. Sittandet gick ganska bra tror jag men hon hade rört tassar lite i början, troligtvis när vi fick gå snett bort och gömma oss. Jag har tränat det för lite så det var inte konstigt.
Platsliggningen la hon inte ner huvudet på och det problemet fick jag ju i dec också så det kändes lite tråkigt. Hon låg dock jättefint och rakt men uppsittet blev dåligt och jag fick ta till ett dk.

Sen gick det några timmar då jag bla tittade på Linda och Malin som tävlade trean och Anders Kjernholm som tävlade tvåan. Grattis till Anders som fixade en uppflyttning till trean. Och Linda och Malin gjorde ett bra jobb trots att båda hundarna hade lite svårigheter med koncentrationen i den svåra miljön.

Sista timmen innan det var min tur så lyckades jag få en bättre känsla och kände mig mer taggad att tävla. Jag avskyr verkligen att få så sent startnr men jag behöver träna på det så det var ju bara bra!
Abby kändes ganska med från start på fria följet vilket varit en av våra svårigheter, men stegförflyttningarna blev urusla. Därefter gick det bra och vi fick visst bra kritik från domaren som kommenterade i högtalaren efter varje moment. Jag lyssnade inte vad han sa då men efteråt var det ju kul att få höra vad han sagt, främst det positiva. Felen är jag oftast ganska medveten om!!!

Domaren var fenomenal. Han inte bara dömde alltså (och väldigt jämnt vad jag märkte i alla fall) utan kommenterade sin bedömning för varje moment. Varför han gav full pott eller drog av poäng. På ett trevligt sätt så den som valde att lyssna av de tävlande inte skulle sänkas under tiden. Det blev väldigt publikvänligt när det gick att följa bedömningen. En stor eloge till Rolf Weiffert som han hette. Banan var också lagd för minsta möjliga förflyttningar mellan momenten och minsta möjliga koner och annat på planen. Det är ju tillräckligt mkt som kan störa en orutinerad hund ändå.

Gå-rutan, en av våra stora käpphästar, är jag riktigt nöjd med för även om ställandet var lite dåligt och läggandet lite långsamt ner med baken så var sättandet bra och fr.a våra transporter mkt bättre. Hon tittade inte efter några koner utan höll fin kontakt med mig. (Nu fanns det ju inga koner att titta efter förstås!!!).

Inkallningen var inte tolvmässig men dock niomässig (lite sned i sittet, fast det såg inte domaren).

Rutan, kalasfint konskick, ser dock inte rutan först utan kommer in lite snett och jag är inte säker på att hon är inne så jag försöker dirigera om henne, trots att hon inte är tillräckligt tränad på små förflyttningar så jag sabbar det. Inte första gången, usch! Hon var inne från början!! Ja, ja..

Jag kunde i alla fall släppa det direkt och sen smällde vi till med en jättefin app.dirigering, ett jättebra hopp-apport och - bäst av allt, en kalasfin vittring, ingen tvekan, nosar inte förbi när hon snabbt kommer till rätt utan tar den och kommer in. Oh, vad kul! Det var nog en av dagens bästa vittringar tror jag för det momentet ställde till det för många. Man får ju njuta av dom små segrarna för sen föll det platt!

Hon rörde sig inte ur fläcken på fjärren! Ngt helt nytt som jag inte vet varför det hände. Vi gjorde ju fjärren på linje tillsammans med de andra under uppvisningen dagen innan och möjligtvis satt det i ngt därifrån. Hon tyckte det var lite konstigt att göra fjärr med hundar 1,5 meter ifrån sig på båda sidor. Jag såg att hon var lite tveksam och skiftena blev mer korrekta! men långsammare än vanligt då. Det kanske också var så att hon var för trött efter tre dagar på mässan. Ja, jag får fundera lite på det här och lägga upp en stratergi.




Analys och snabbt gripande av vittringspinnen.

Våra poäng blev:
Sitt i grupp 9
Plats 8
Fritt följ 8,5
gårutan 8
Ink 10
Rutan 0
Apportdir. 10
Hoppapport 10
Vittring 10
Fjärr 0
sammanlagt 222,5

Vann gjorde Mona Kjernholm med Marvin och tvåa Lillemor med Krollie. Inte för inte som dom är med i landslaget. Grattis till er båda.

Andra fina prestationer gjorde bl.a Helena med Picknick som inledde med en tia på friaföljet och en tia på gårutan och mkt annat fint. Åsa med Fajta gjorde också en jämn och fin runda som så ofta. Kul att se. Lena Björnsson och Tease blir farliga framöver. Dom är ruggigt bra redan så ung hon nu är lilla Tease.

När jag kom hem och hade hämtat Timjan så blev hon dålig med diarré och har velat gå ut hela kvällen, natten och dagen och kvällen igen ungefär varannan timme. Är man trött eller?
Det första jag tänkte när jag i natt insåg att hon ville ut igen och igen och igen osv så var det faktiskt att Herregud vilken tur att det inte var Abby som var dålig när vi bodde på hotellet. Det är ju inget att behöva gå upp och släppa ut en hund i trädgården om man jämför med att behöva klä på sig varje gång och gå den långa korridoren fram till hissen, ner och ut i den mörka Malmönatten. Stå och frysa och vänta på att hunden krystat ut nästa diarréomgång osv. Vilken tur att vi är hemma!!

Nils Hällgren tog fotona och jag har lovat att jag nästa gång i alla fall inte ska klä mig helt i svart. Det är tillräckligt svårt ändå att ta kort på Abby tydligen. Kul att både BrittMarie och Nisse dök upp och tack för foton och gulliga kommentarer om vårt program. Nisse är ju domare och inte ngn "snäll" sådan (i alla fall inte när det gäller lydnaden - påläst som sjutton) så hans ord väger tungt. "Det som var bra, var mkt bra"!! tack! tack!

Talangläger för oss igen

Vi tränar konskick. Foto: Nils Hällgren

Idag fick jag ett roligt besked. Vi har kommit med till det tredje talanglägret som kommer hållas i Grängesberg igen. Vi är sju från första och andra lägret som får följa med igen och fem av de nya från läger 2. Så, det måste betyda att det blir 8 helt nya som får chansen denna gång. Blir spännande att se vilka det blir. Jag kommer inte ihåg när ansökningstiden går ut (det kanske den gjort redan) men är det ngn som är intresserad så finns det mer information under SBK:s hemsida. Man får leta sig fram under Lydnad och Talanggruppen. Där kan man se vilka kriterier som krävs för att kunna söka.

Förra lägret var så himla kul så jag ser verkligen fram emot det här.

Men innan dess så kommer ju elit-lägret och det känns riktigt pirrigt när jag tänker på det. Landets bästa ekipage, förra årets lydnadslandslag är ju med. Oj, oj! Det gäller att inte få prestationsångest! Det ska hur som helst bli jättespännande.