Working Test - en blöt historia

Förberedd på regn hade jag stoppat med tre regnjackor, varav jag visste att två inte var att lita på. Den tredje, en härlig tät regnjacka som brukar hålla vätan stången, hade jag tyvärr perforerat lite där bak med säkerhetsnålar på sm:t för att jag inte hade ngn annan jacka att ta till på morgonen när det regnade och nummerlappen skulle sitta fast någonstans. Hörde av någon en kommentar om att nu sabbade jag min jacka, men tänkte mest att det var väl en liten överdrift i alla fall. Ha, ha!!
Nu fick jag besked om vem som hade rätt.
Det var inte jag i alla fall. Jackan släppte inte bara igenom lite blöta där bak där säkerhetsnålarna suttit utan även fram och runt om. Tio, tolv grader varmt är man ju heller inte van vid nu så vi var ett tappert gäng som frös oss igenom gårdagen.

Provet gick av stapeln i Habotrakten, Annika och jag åkte ihop med tre hundar. Vi hade lyckats ta oss dit utan att köra fel, en bedrift i sig när vi alltid har svårt att både prata hund och navigera oss fram samtidigt. (på hemvägen tog vi dock en liten extravända bara för att hålla på traditionen!)

Det krävdes en hel del egenpeppning för att överhuvudtaget stanna kvar och göra alla stationer när regnet vräkte ner oavbrutet. Väntetiden låg på upp till 1,5 timme på ngn station. Och under tiden man väntade fick man inte röra sig runt med hunden (då hade man tappat sin plats plus att man då kunde störa någon hund vid någon station längre bort, sas det). Lilla Abby frös och skakade och jag var lite orolig att hon skulle få vattensvans el ngt värre. Tyvärr har väl inte hon heller ngt täcke som håller vätan riktigt bra. Och ingen hade nog räknat med såna väntetider. Har ju varit på workingtester tidigare som inte alls lagts upp på det här sättet.

Eftersom Abby är uppflyttad till öppenklass på b-prov så var vi nu med i öppenklass här också. Första stationen var en walk-up, det är svårt nog när hunden är lite uppvärmd och absolut det jag tycker är svårast att starta med. Abby höll dock ihop sig utan att knalla men drog för långt förbi en markering i skogen så jag fick vissla lite på henne. Sen skötte hon sig bra när min parhund knallade, hon låter sig sällan störas om ngn hund springer ut medan hon jobbar. Tyvärr såg hon inte alls en markering då vi blev dolda bakom skytten så där rök många poäng innan hon fick in den. Blev 12 poäng bara. Nästan allt avdrag berodde på mig. Inte helt ovanligt!

Två stationer bestod av långa dirigeringar. Längre än vad jag gjort på träning och jag tyckte vi löste dom bra. Fick 16 poäng på båda.

Markering på tid på en ruta där andra skottet gick och dummiesen kastades iväg innan man fått in den första om det drog ut på tiden. Man hade en minut på sig att i knölig terräng få in nr ett. Det här var väldigt svårt för nybörjarhundarna och jag tror många fick en nolla på den stationen. Det var också den station nybörjarhundarna måste starta med. Vi lyckades få ihop 14 p där i alla fall men så snyggt blev det väl inte precis.

En dubbelmarkering som jag själv tyckte gick riktigt klockrent blev vår bästa station. Tyvärr vet jag inte vad domaren drog på, han sa att det inte kunde gått bättre men det blev 18 poäng och inte 20 så visst kunde det varit lite bättre, frågan är bara vad? Det är lite tråkigt på det sättet med de här proven, man vet inte vad man får avdragen för alltid. Bara de man kan räkna ut själv. Och där kan man ju i och för sig ofta komma på en hel del om man hör till den självkritiska hundtränaren, vilket jag nog får räkna mig till.
Det jag dock gjorde bra var att jag lyckades fokusera inför varje station trots all väntan i regnet.

När vi var klara tog det många timmar till innan alla fått göra sina stationer. Jag kunde byta om på parkeringen och nu var det bara den blöta behån som låg som ett våtvarmt omslag längst in på kroppen som en skämtsam kompis uttryckte det.

Vi slutade på en delad tredje poängplats men walkupen var utslagsgivande så jag föll till fjärdeplats, precis utanför det fina prisbordet. Förstapriset var stövlar, dom suktade jag verkligen efter, var dyngsur om ena foten. Ett Back on Track- täcke till hade jag också gärna lagt vantarna på. Poängen räckte för ett lågt uppflyttningsresultat så nu får vi bara köra ett wt en gång till i öppenklass om det går bra. Går det sämre kan man ju hålla på ett bra tag framåt förstås!

De tappra domarna och funktionärerna fick stora applåder för sitt engagemang och sitt trevliga sätt under hela denna blöta dag. Jag var inte hemma förrän vid åttatiden på kvällen och hade räknat med att vara hemma senast kl 15.

Tur att Timjan flirtade lite med Lottis och fick hänga med henne hem. Det hade blivit lite väl häftigt länge, trots rastning mitt på dagen, annars för henne att vara själv hemma. Tack för hjälpen Lottis och tack till trevligt sällskap under dagen Annika, Sussi, Marika och Kattis.
Ps: Grattis till Kattis som gick och vann stövlarna i nkl. Mina fossingar är inte alls avundsjuka!

Ps: Idag har vi tränat - vattendirigeringar! Det är skillnad på vatten och vatten!!!

Midsommarkul

I midsommar när jag ändå var hemma i småland så passade jag på att träna lite med Nisse och BrittMarie och deras kompis Hanne. Ja, vad ska man annars roa sig med under en sån helg?

Nisse och Lovisa visar hur ett fritt följ ska se ut.

Inbitna golden-fans, men då och då slinker det in en liten svart jakträka på deras träningspass. Vi hade den här gången en heldag med uppletande på stekheta torra hällar

Det var inte så lätt tyckte Abby

men skam den som ger sig!

och sen lite lydnadsträning med paus för en jättegod thai-lunch inne i Ronneby. Både Sudden och Lovisa visade fin utveckling och så gjorde även Nisse!

Här tränas det på att runda pinne

Och visst är han rolig att leka med när han lägger manken till - Nisse alltså!

Nu var det inga hundar som for ut som raketer ur bilen längre, ha, ha! Istället fick dom lägga energin på att runda pinnar och träna framåtsändande bl.a. Jättefint hade framåtsändandet med Sudden blivit och säkert även med Lovisa men det hann vi inte med.

BrittMarie och Lovisa tränar också ibland, men dock inte denna dag för regnade gjorde det verkligen inte.

Hanne och hennes unga golden Faxe var också jättefina att se. Dom hade många fina detaljer och det blir kul att höra hur det går för dom framöver.

Hanne och Faxe

Jag påbörjade lite saktagående men har tyvärr inte legat i sen dess, tänkte det vore bra att ha men man ska ju hinna med allt som är bra att ha också!!

Som vanligt har Nisse och B-M tagit lite fina kort som jag snor här. Alltid trevligt att komma till Ronneby Bk. Tack för en härlig dag alla tre.

Vill någon se mer underbara foton och läsa om Sudden och Lovisas träning gå in på deras hemsida: dex-mixi.mine.nu
Jag får mig alltid glada skratt när jag tittar in på sidan.

Alla foton är alltså från Nils Hällgren el Britt-Marie Lundberg bakom kameran.

Ps: om ngn undrar över Nisses bytande av tröjor under träningspasset så är det väl bara så att vistas man med tre tjusiga kvinns så får man väl bjuda till lite. Förlåt Nisse, skojar bara!

Bessen har firat födelsedag!

Mums, vad det är härligt att fylla år!!!!

Världens bästa Bess

Vår älskade Bess har fyllt 14 år. Den 22 juni var det födelsedag. Vem kunde ha trott det efter veterinärens utlåtande förra året?

Men massor av omtanke och kärlek, god hemlagad mat (i mängder) mysiga promenader (utan andra hundar som slåss om uppmärksamheten) och att få följa med på kafferep och andra äventyr där det nog bjudits på en och annan bulle och inte att förglömma - den heliga efterrätten efter maten, dvs efter frukost, fikat,lunchen, fikat, kvällsmaten mfl angenäma tillfällen. Ja allt sammanlagt (plus lite järntabletter och cortison) har bjudit lilla Bessen på en rik ålderdom som det bara finns två fantastiska föräldrar att tacka för att hon haft det så bra. Min gulliga Mamma och min gulliga Pappa som utan att klaga gett allt detta och mer därtill till vår lilla Bessen.

Jag lyckades efter sm:t komma hem till småland samma dag som Bess fyllde år. Och med min nya kamera lyckades jag också ta några bilder som blev ok.

Sm:t, vilken kul tävling!

Det var några veckor sen SM:t gick av stapeln. Jag har väntat på att få lite foton till det här inlägget men nu fick jag ge upp. Fotografen försvann på semester och har inte dykt upp igen tyvärr.

Vi hade en riktigt fin vecka i Karlstad. Åkte på måndagen, jag och Abby, tillsammans med Susann och två av hennes hundar, Lexi och Frodo. Vi skulle ta det lugnt, träna lite el mkt beroende på vem vi pratar om. Bo in oss helt enkelt. Hade hyrt en villavagn på Skutbergets Camping. Det var ngt mindre än vi tänkt oss men vi hade tur med vädret hela veckan (nästan) så vi kunde sitta ute och mysa på en jättestor altan. Omgivna av stora träningsplaner, som gjorda för oss hundfolk. Mkt trevligt. Jag kan verkligen rekommendera campingen. Sm:t gick också strax intill så det var lyxigt att ha allting nära.

Jag tror jag fick till ett riktigt bra upplägg inför helgen. Tränade lite mer på tisdagen (två pass, varav ett ganska kort) och onsdagen, kortare pass på torsdagen och nästan inget alls på fredan. Däremellan mest koppelpromenader. Det var koppel som gällde runt om på campingen förutom under träning och det gjorde att det var mkt spring i benen på vovvarna men faktiskt ingen nackdel för vår del. Helene från Sthlm med sin Lexi kom på torsdagen och som vanligt var det jättekul att ses och dom hade utvecklats mkt sen vi senast sågs.

Så till fredagen. Veterinärbesiktning och gemensam marsch genom Karlstad till en park där det blev lite underhållning av bla landslaget i freestyle och jag fick se Linda Laikre fr Sthlm som jag känner sen hon gick kurser hos mig när jag bodde där. Hon är ju väldigt framgångsrik i både freestyle och agility med sina dansksvenska gårdshundar. Riktigt kul att se henne (på avstånd dock, stötte inte på henne senare, det blir ju lätt så att man inte riktigt hinner med att mingla bland agilityfolket, konstigt nog!). Sen var det dags för lottdragning av startordningen inför lördagen.

Vi fick startnr 50 och fastän jag avskyr sena startnr så kände jag mig nöjd efter en stund. Att starta i slutet gör i alla fall mig ganska ofokuserad på de som tävlar innan mig så jag kunde inte njuta av att se så många ekipage. Men fördelen var ju att det var gott om tid efter platsliggning och sittande så jag kunde ta hem Abby och låta henne vila emellan.

Men lördagsmorgonen började ju med att min bil inte startade. Jag hade planerat utifrån att ha bilen med, alla grejer man ska komma ihåg att ha med sig, Abby skulle få sitta i den osv osv. Det kändes ngt stressande när planeringen havererade direkt. Men det fick lösa sig med att Helene fick ställa upp med sin bil en stund.

Så till platsliggningen då. Abby la sig ner fint och låg med hakan ner hela tiden, fint uppsitt och 10:or av domarna. Sittandet hade hon inte riktigt så bra, nosar (det var nytt) när jag lämnade och sen tittade hon mot toadörrarna som slog bakom henne. Det blev betyg 8 och 8,5.

Jag har ju inte tränat in att hon ska sitta med huvudet framåt. Har valt bort den träningen pga tidsbrist och annan prioritering men jag har hela tiden tänkt att det är dumt så klart. Har påbörjat träningen litegrann nu i alla fall. Men vet ju att det är ett riktigt långt projekt.

Så till eftermiddan. Värmde upp lite kort bara, och min träning av ingång på planen i fotposition kändes jättebra. Tror inte jag hade ngt blicksläpp överhuvudtaget. Fria följet var ganska långt men varierande, med två saktamarscher och två språngmarscher inlagda. Det passar oss fint. Det kändes jättebra hela tiden. Fick några fina ord från en av domarna direkt efter innan det var dags för vittring. Den har ju varit toppenbra hela våren fram till i maj ngn gång när den krånglade några gånger. Nu satt den fint igen och vi lämnade den första rutan för att direkt gå över till plan 2.

Gåruntrutan, en av våra stora utmaningar gick ok fram till läggandet där jag får ta till ett rejält dk för hon lägger sig inte ner direkt.

Dags för rutan, detta underbart roliga moment, men ack vad det kan gå fel där! Och det gjorde det förstås. Suck! Jättefint konskick, hög fart till rutan och inget snabbt stopp el var jag bara för sen? Jag ska få min sm-film framöver och då får jag väl se, men hur som, inte första gången hon hamnar i bakkant och det brukar vara det lättaste felet ändå för då har vi faktiskt tränat på att flytta lite framåt bara, men, nä inte denna dag. Efter flera försök hamnar hon på främre linjen och är utanför med framdelen, vilket ena domaren inte ser så det blir en nolla av den ena och en femma av den andra. Så ojämn kan en bedömning bli. Ha, ha! Själv brukar jag ha svårt att se men i det här fallet var det en klockren nolla. Tyvärr!!

Efter det gjorde vi en fin hopp-apport.

Sista planen, inkallning, hade väl blivit ett högt betyg om hon bara startat! på första signalen. Detta har aldrig hänt tror jag. Hon låg kvar och nerdraget på betyget blev stort, även om hon gjorde ett suveränt stå och ett bra ligg efteråt.

Dir.apporteringen, flera dk:n, hon sprang fel och för långt ut åt höger, annars bra konskick och snabbt tempo.

Fjärren, som vi jobbat enbart med attityden och känslan på sista tiden eftersom hon fastnat på den några gånger, gick jättebra. T.o.m skiftena bakåt blev ganska fina.

Jag var över lag nöjd med vår insats för känslan var bra hela tiden. Värmen som kom strax innan vi skulle in kändes inte som ngt problem. Lite dumma missar såklart och fra synd med rutan men det var en riktigt rolig tävling.

Jag hade brottats innan med lite tankar om att detta är för svårt för oss, vi har inte där att göra osv, men lyckades hela veckan innan och under tävlingen ändå vända tankarna och jag tycker jag själv höll ihop mig bra och följde mina rutiner nästan fullt ut under tävlingen. Inga stora missar i alla fall.

Betygen med domarkommentarer blev följande:

Platsliggning 10 och 10

Sitt i grupp 8 och 8,5, nosar och tittar runt

Fritt följ 9 och 9,5, tränger språngmarsch vänster, ngt sakta sitt

Vittring 9,5 och 9,5, håller löst, ngt seg vid avslut

Gårunten 7 och 7,5, sakta sättande, dk läggandet

Rutan, 0 och 5, många dk

Hopp-apport 10 och 10

Ink 6 och 6, dk start, allt annat Bra!

Dir.app 6 och 7, dk x 2

Fjärr 9 och 9,5, sitter inte upp helt i avslut, flyttar ngt

Stort GRATTIS till Lillemor och Krollie som tog hem segern för första gången på sitt sista SM. Låg etta efter lördagen och höll Maria med Ylle ifrån sig med några poäng. Elva år och fantastisk vovve med en enastående karriär. Grattis också till Maria som då tog silver och Mona med Marvin som tog brons. Båda gjorde jättefina program och det var en fröjd att kunna sitta och njuta av bra ekipage på söndagen. Men jag passade även på att träna lite för att se om Abby kändes som om hon hade kunnat tävla två dagar i sträck och det gjorde hon, vilket kändes väldigt bra.

En eloge till brukshundklubbarna i Värmland som ordnat ett så jättefint SM. Härlig stämning och en tidsplanering som höll hela vägen tror jag.

Och tack till alla som hejade på oss och kom fram och sa fina kommentarer, det värmer. Dessutom ett extra tack till Susann och Helene som hjälpt mig under veckan med träning och trevligt sällskap. Bra träningskompisar är guld värt!

Jaha, samma problem med bloggen igen, allt i en klump, det börjar kännas för trist det här, vad sjutton gör jag för fel??? Ursäkta alla som vill läsa.

Nils Hällgren tog en fin bild på Abby i midsommar, den fick ersätta SMbilder. Tack Nisse!

Det närmar sig

Full fart så fotografen knappt hinner med, sån apportering vill jag ha, tack! Foto: Daniel Grönbek

Veckorna har snott iväg i en väldans fart. Det har varit mkt bredvid träningen som tagit mina tankar och tid i anspråk. Så formen är väl därefter inför sm:t. Men jag ser fram emot att åka och är inställd på att ha kul hela veckan.

Det som känts bra det sista är att fria följet har jag lyckats få till flera pass med kommendering upp till fyra - fem minuter utan större problem. Min inställning har verkligen ändrats och det känns mkt roligare.

Skiftena i dumrutan har blivit lite bättre än innan, stadgan som vanligt fin, transporterna nja, dom pratar vi inte om.

Dirigeringsapporteringen kanon.

Rutan kanon

Fjärren, tekniken nej men attityden mkt bättre och ngt annat mål räknade jag inte med att uppnå.

Inkallningen kanon

Hopp/apport kanon

Vittring, oj, efter hela vårens fina vittringar utan ngt misstag så har senaste veckan bjudit på två fel. Vad är det som händer med detta moment tro?

Ja, jag ska inte lägga fokus på felen nu när det är så nära till nästa helg. Får tänka ut en plan för veckans träning.

Jag och Susann ska åka iväg till Karlstad tidigare så vi hinner bo in oss och träna och ha det mysigt i veckan.

Helene från Sthlm kommer också och det ska bli kul att se hur hennes Lexi utvecklats.

Lena Björnsson ville också träffas och träna. Hon och Tease har ju kommit med till att få tävla på vm:t helgen efter sm och det är ju fantastiskt med denna unga hund.

Elin, min träningskompis och tillika agilityinstruktör gick och vann KM i agility på Borås Bhk förra helgen. Stort Grattis till henne och staffen Nosa. Vi tränade häromdagen (lydnad) och då och de senaste gångerna så har Nosa varit jättefin i koncentration och energi. Nu ska dom säkert kunna ta ett Lp i ettan framöver.

Alla vårkurser är avslutade för min del och det har varit många roliga hundar och människor som vanligt. Höstens kurser är till stor del planerade, gå in på vår hemsida om du är intresserad http://www.vift.se/.

Vårens spårkurs var så kul så jag har lagt in en till i höst bl.a.

Nu är det packning som gäller och städning av bilen, oj, oj! Men som vanligt vräker regnet ner i Borås så jag slapp ta itu med bilstädandet idag. Men det är ju en annan dag imorgon....

Hur jag än bär mig åt med att få in radavstånd på den här sidan så jäklas bloggen med mig, så, efter fem försök så ger jag upp. Ni som orkar läsa får stå ut med all text i ett stycke. Jag borde byta bloggsida, den här är helt opålitlig. Den ändrar radavstånd precis hur som helst. Suck!!

Fotgående - hur man väljer att se på det

Jag har bestämt mig - Jag ska lära mig älska att gå ett fritt följ. Det handlar "bara" om inställningen som behöver förändras lite.

Jag har ett bra tag insett att Abby och jag egentligen inte är redo för de stora tävlingarna. Vi har inte hunnit träningstävla tillräckligt och jag har inte gillat att några saker krackelerat på tävlingar. Då pratar jag inte så mkt om detaljer, även om de kan vara nog så viktiga, utan mer om känslan i vissa moment. Och med dålig känsla kommer sakta sitt och dåliga ingångar.

Det som hände nu senast var på rankingtävlingen i Kristinehamn vid första maj. Jag tyckte inte att vi var i form för att tävla, men ett upplägg som SM:t ville jag ju inte missa. Hade det varit en vanlig tävling hade jag inte åkt. Vi har fått till alldeles för lite bra träning i vår. Och fr.a inte tävlingslik och inte heller så mkt helhetsträning och uthållighetsträning som jag siktat på.

Det som hände på tävlingen var att både jag och Abby hade svårt för det långa fria följet. Det var gräsligt, näst intill outhärdligt kallt och jag hade svårt för att känna mig laddad. Näsan rann oavbrutet (Susanns Lexi trodde att hon droppade en godis från munnen när snoret rann, ha, ha!). Fick ett tidigt startnummer vilket jag gillar skarpt men det gjorde att jag inte hade riktig koll på vissa små detaljer, som tex att fria följet var sisådär 10 min långt. Nä, jag ljuger för fulla muggar. Har ingen aning om hur långt det var, men det var lååååångt! Kändes som att Abby inte var riktigt med. Hon satte sig sakta och flera gånger var jag inte säker på att hon satt alls. Kändes inte bra. Tydligen hade domaren inte sett så många fel, vi fick en nia men vi var inte värda den.

Sen var det dags för vittring och där blev hon osäker när jag skickade ut henne, jag tror jag sa fel kommando för hon brukar aldrig tveka. Jag var alltså inte själv bra fokuserad efter fria följet.

Över till nästa ring, ingen väntan emellan, fritt följ fram till dumrutan och sen blev det ett antal avdrag för vinklar och sakta sitt och ligg plus att hon igen inte satte sig på slutet. Det har hänt innan på tävling (och på träning) och har ngt att göra med känslan i fria följet känns det som. Tror det handlar om vad jag förmedlar i dumrutan. Jag har själv kämpat med att få till en bra rytm men har så himla mkt annat också att jobba med så jag går nog väldigt osäkert.

Överlag så gick tävlingen inget vidare för oss men jag är nöjd med vissa delar som tex att hon gjorde fjärren utan att fastna, det var ju en ny grej som hände i Malmö och som jag sen fått jobba med på träning.

Sammanlagt fick vi ihop 270 p och det var ett antal avdrag för dåliga sittande och ingångar plus en del omdirigeringar.

Summan av kardemumman är i alla fall att jag lagt ner en hel del tid på att få tillbaka den goa känslan för vissa delar. Och då återkommer jag till fria följet. Man kommer ju aldrig ifrån det!!

Så nu har jag bestämt mig - lika bra att börja gilla det och träna mera! Synd bara att det är så kort tid kvar till SM men å andra sidan kan jag ta det lugnt med tävlandet sen i sommar.

Min träning av fria följet har i vår mest gått ut på att varva nästan varje moment med fritt följ och även ingång på plan, där jag förut hade ett jaktfot utan kontakt. Det tar ju lite tid att ändra på saker och ting så det där med att gå långa fria följ näää! så lätt att skippa.

Men så bestämde jag mig i förgår. Jag ska lära mig älska ff.

Häromdagen gick jag i alla fall två minuters fritt följ med endast ngn belöning. Det låter väl inte mkt för många men jag har slarvat rejält med att träna uthålligheten som ni hör.
Sen gick jag tre minuter med kommendering två dagar senare där Abby skötte sig bättre än jag. Jag har nämligen nya mål för hur jag ska gå också. Mkt att tänka på är det.

Idag fick jag hjälp av Lottis att bli kommenderad i fyra minuter och tänk!! det kändes skitbra!!!! Hade lovat att använda fem godisar som mest, alltså bara lugn belöning av bra sittande men jag höll utan svårighet igen till tre och jag gick som jag skulle så det blev så bra. Det där som sägs om positiva tankar....

Ja, nu kan säkert många tycka att varför belöna alls om du tränar helhet. Ja, är man belöningsfreak så är man... Nä, el jo, det är jag ju, men just nu vill jag ändå inte ta bort belöningen helt på halterna eftersom dom svajat lite. Men i sommar ska det blandas mera.

Förresten så var det ett mkt proffsigt upplägg på Kristinehamns Bhk så en eloge till dom. Men ett minst lika långt fritt följ väntar på SM:t så klart. Tur man inte är tävlingsledare, hä, hä!!

Daniel Grönbek tog bilden på vårt KM på Elfsborg i höstas.

Kurs med Mona Kjernholm

Annika och Elda diskuterar med Mona. Snabbare gripanden och snabbare inkallning med metallen stod på önskelistan.

Förra helgen hade vi bokat in oss på Mona Kjernholmkurs på Elfsborgs bhk. Vi var sex deltagare med hund och tre åhörare. Det är för mig ett mysterium att inte fler passar på att få vara med och lyssna för ett väldigt lågt pris. Det ger ju så mkt att stå bredvid också.

Två flinapor, jag och Abby försöker oss på dumrutan, hur går det? Sådär!!


Susann tränar rutskick med Vilja, hennes nyaste träningskompis. Lite (!) mindre target var önskvärt tyckte Mona.

Jag visar hur ett rutskick kan se ut,(inte hur jag vill att det ska se ut!). Hoppas hon inte trodde att det var så det skulle vara!! Hundar är väl så smarta eller?





Mera dumruteträning, nu håller vi ihop oss lite bättre - en stund i alla fall!

Sex olika raser och hundindivider med olika problem som vi ville ha hjälp med. Själv jobbade jag då mest med dumrutan, rutan och nedläggandet till platsliggningen. Abby har börjat lyfta huvudet lite här och där och har även inte riktigt gillat att lägga ner hakan helt i backen så nu började vi om. Kanske inte det vi behöver träna mest inför sm:t men jag har så svårt att stå ut med att hon inte alltid har "rätt" känsla i de olika delarna så jag kan inte låta bli att träna det här ändå litegrann. Vi började med att öka förväntan på tävlingsledaren också så Susann fick droppa godis några meter framför oss. Funkade väldigt bra när jag gjorde det själv men inte lika snabbt ner när Susann droppade en gotta. Abby som är tränad att inte titta på tävl.ledaren i det läget hade ju också svårt att se när godiset föll. Vi provade efter helgen på grus och det gick bättre för där hördes det när gottan föll.

Tillbaka på bebisnivå.

Vi hade otrolig tur med vädret så mattorna vi lagt ut inomhus behövde vi inte utnyttja så mkt. Men det är skönt att det finns gott om plats om det skulle behövas.

Mona började på lördagen med att titta på varje hund för att se vad den gjorde när ägaren tog in den på en ny yta/plan. Det var väldigt olika. En del bjöd på beteenden och kontakt snabbt medan andra nosade och nosade el ville hälsa på folk. Ett bra sätt att se vad hunden förväntade sig av platsen. Och vad man behövde jobba på för att få hunden mer fokuserad när den sen ska kunna gå in på en tävlingsplan och hålla full koncentration.

En del av lördagen pratade Mona om hur man kan förbereda hunden för tävling. Vad man ska tänka på, hur man får det att hålla även när man tävlat lite grann och hunden börjar känna igen tävlingssammanhanget. Att få träning och tävling att likna varandra. Inte börja träningen med att stoppa i hunden en godis för att sen aldrig kunna göra det på tävlingsplanen tex. Att träningstävla är ju ett jättebra sätt. Det är ngt som jag har fått till alldeles för lite. Men till hösten ska det bli andra bullar av. Anmält mig till Monas kurs där vi ska träningstävla varannan vecka, vilket betyder åtta tillfällen i höst. Jippie! Det kom så passande i tid för oss.

Vi kom hem nöjda och glada på söndagkväll efter två fina dagar med mkt prat och bra träning. Och, inta att förglömma, jättegod mat som "köket" fixade och servade med. Tack!

Jag hann med ett pass i måndags efter kursen och sen blev Abby magsjuk. Vilken tur att hon väntade till efter helgen i alla fall!!

Annika Hallin tog de flesta bilderna, tack!