söndag 14 november 2010

Lite sm-poäng


Idag stannade hakan i backen som den skulle. Ja, bilden är väl lite somrigare än en grådisig novemberdag men vi hade en väldig tur med vädret.
Jag kände mig inte riktigt i form för tävling idag men hade absolut inget annat att skylla på så jag åkte iväg till en tävling i Mark med en härlig samlingstid kl:11. Lyxigt!
Vi fick startnr 1, vilket jag absolut gillar. Den enda nackdelen är att man inte hunnit se upplägget ordentligt.
Jag tycker vi gjorde en hyfsad tävling, inte vår bästa men helt ok. Domaren var lite snäll med några poäng men det "drabbade" inte bara mig, så rättvist blev det nog.
På uppvärmningen kändes Abby pigg och glad men sen i friaföljet var hon inte riktigt så bra som jag vill ha henne. Inga stora missar men känslan var inte som den kan vara. Dumrutan var jag helt dum i huvet kan man lugnt säga. Gick för fort och var stel och konstig sa Agneta som var med som coach och bästa iakttagare och Abby missar sittet. Synd! Bara att slå sig själv i huvet och inse att den där dumrutan måste tränas med kommendering, det funkar inte att bara träna den när man är själv.
Våra poäng blev:
Sitt i grupp 10p
Plats 10p
Fritt följ 9p, sitter sakta, luftig vid vändning
Gårutan 6,5p, står vid sitt, ngt sent läggande
Ink 10p
Rutan 10p
Dir.app 10p
Hopp 10p
Vittring 9,5, lite tveksamt
Fjärr 10p
Allt som allt 305p och klassvinst. Mest nöjd är jag nog med fjärren som kändes och såg i det närmaste perfekt ut tror jag, stilla baktassar och bra attityd och känsla. Plus att jag är nöjd med mig själv att jag kunde släppa missen på dumrutan och jobba vidare.
Grattis till Åsa o Fajta som gjorde en jättefin runda o kom på andra plats och fick till sina högsta poäng hittills om jag förstod det rätt, strax över 300-gränsen.

tisdag 9 november 2010

Kurs för Maria Hagström

I helgen var jag på kurs för Maria Hagström. Anders Svensson och Heléne Lindström hade anordnat kursen och hyrt inomhushall i Boxholm. Det var bara sista timmarna på söndagen som vi fick vara utomhus då det råkat bli någon sorts dubbelbokning. Som tur var så var vädret strålande för att vara i november.


Malin och Jojo, en bekantskap från talanggruppen, lyssnar på Marias råd. En härlig terv med stor utstrålning.



Några åhörare passar på att sola sig lite när dom lyssnar på Maria.


Som vanligt var det jätteinspirerande att gå på kurs för Maria. Hon är alltid engagerad och har massor av tips och råd att förmedla. Den här gången visade hon även upp lite träning med Ylle i bl.a låsablickenövningar. Bra att ha inför framåtsändande, dumrutan, sittande i grupp m.m.
Hennes fjärr där hon står bakom Ylle och han gör skiftena lika snyggt som om hon stod framför honom, är väldigt imponerande.
Jag passade på att träna lite ingång på plan, ett längre fritt följ, några kedjor med olika moment och dessutom ett pass med några moment där Maria skulle hitta på att försöka få mig ur fokus. Hon lyckades lite grann när hon började presentera mig för åhörarna så jag blev lite full i skratt, annars tycker jag att jag höll fokus bra. Abby klarade sig också jättefint. Hon blev lite fundersam när Maria la sig bredvid mig på inkallningen så där tog hon lite extra stöd mot mitt ben vid ingången. Att utföra dir.apportering när Maria först tagit bort konen och sen satt dit den igen var inga problem. Inte heller att göra Hopp-apport med ett hav av människor runt om hindret. Duktiga lilla Abby, jag tror knappt hon märkte dom. Apporten skulle ju hittas och levereras, punkt, slut. Rolig träning blev det.
Om man inte kan hålla fokus själv, hur sjutton ska då hunden kunna göra det? men visst är det väl det vi många gånger lite orättvist begär eller?
Vad vi behöver allra mest enligt Maria så är det att träna helhet! Har någon hört det förut??
Får vi bara till helheten så kan det bli riktigt bra. Ja, suck! Det är ju så roligt med detaljträning plus att det är ju så många detaljer som inte är bra nog ännu! Ja, jag vet, jag måste skärpa mig ännu mer. Även om jag varit supermycket bättre på helhetsträningen det senaste halvåret, så kan jag bli ännu bättre, absolut!
Så till något helt annat, Abby blev inte parad nu. Så jag måste besluta mig för om det ska bli någon parning på nästa löp eller om vi ska satsa på vår tävlingskarriär i vår. Ett inte helt lätt beslut. Jag är jättesugen på kombinationen, Abby och Mac, men, men.... och vårvalpar är ju så trevligt!


torsdag 14 oktober 2010

En prins ska det va!

Eller en man av folket går också jättebra. Är detta en kontaktannons tro? Nä, bara lite reklam för Abbys nya fästman.

Han heter Mac, Tromperbakkens Mac Cloud och är född i Danmark. Regnr S58944/2008. Mac bor på Gravels Kennel hos Helena Boström. För att se bild på honom, gå in på www.gravels.se

Mac fick ett förstapris i nkl nyligen med HP. Han är myopatitestad fri och genom föräldrarna fri från PRA och friröntgad förstås. Han fick i våras två kullar som utvecklats fint.

Helena beskriver honom som trevlig och okomplicerad, har redan från början haft lätt att fokusera, jobbar uthålligt och med fart och har dessutom en tydlig av och påknapp. Lättlärd och social, mkt lekfull och trevlig med alla, både folk och andra hundar. Går genom vilka snår och buskage som helst utan problem.

Så håll nu tummarna för att dom gillar varandra och att allt går bra. Abby har regnr S36639/2006 om någon vill titta på kombinationen eller vet någon som är på jakt efter en liten jakträka.

Det här är jättespännande men.... Är ju första gången jag har en sån här bra tik så nu är det väl dags att våga då! Oj, oj! Nervöst är det!!

söndag 10 oktober 2010

Boråstävling

Foto: Nils Hällgren
Förra helgen tävlade jag och Abby igen i lydnad. Känslan var bra genom större delen av programmet.


Mest nöjd är jag med att jag lyckades samla ihop Abby väldigt snabbt efter platsliggningen. Oftast brukar hon få ngt hårt att tugga på när vi sprungit ut till väskan men det hann jag inte med att ge henne den här gången. Hade startnummer ett och fick ett diffust svar när jag bad om att få fem minuter till uppvärmning. Så lite stressad kände jag mig men med hjälp att Lottis kommendering kom vi snabbt in i jobbtänk utanför planen.


Ingången på plan blev jättefin och fria följet kändes helt ok.


På dumrutan missade Abby att sätta sig, lite tråkigt, men annars kändes både skiften och transporter riktigt fina. Jag har jobbat en hel del med ställandet för att få bort det där extra trampsteget och den här gången blev det ett fint stopp.


De andra momenten kändes också bra fram till vittringen. Tävlingsledaren glömde att be mig vända mig om, jag blev lite fundersam på hur jag skulle göra men stod kvar utan att vända själv. Jag tror inte det betydde något för Abby men efter ett, som det såg ut, bra jobb där ute tog hon pinnen bredvid den rätta. Tråkigt, fick samma grej några dagar innan, men har inte lagt ner någon extra intensivträning på momentet. Så, ja, jag får skylla mig själv. Blir lätt lite för säker på det här momentet för att Abby så sällan tar fel. Men just på några tävlingar (och träningar) har det ju hänt. Bara att skärpa till sig alltså.


Sen kom sista momentet som blev en rejäl utmaning för oss båda. Jag hade bett om att få reda på ordningen i fjärren innan eftersom jag startade som nr ett. Fick ett lite rörigt intryck av vad tävlingsledaren tänkt sig men trodde jag förstod.


Om jag kommer ihåg rätt så blev det Sitt, Stå, Sitt, Ligg, Sitt, Stå, Sitt, Ligg edyl, med upp till 6-7 sekunder emellan. En kompis räknade till 10 sekunder emellan ett skifte och till åtta skiften allt som allt. Jag är lite osäker för jag blev ganska ställd. Till slut när vi bara fick stå där och vänta och vänta så satte sig Abby i förväg en gång. Varken domare eller tävlingsledare verkade tycka att det var något konstigt i alla fall. Nästa tävlande fick fyra skiften!! Men, i och med att det inte spelade så stor roll eftersom poängen inte blev så höga så kände jag inte att det var någon idé att säga till om tekniskt fel. Kanske dumt av mig. Men jag fick i alla fall lära mig att jag måste träna mer på att vänta längre mellan skiftena så inte Abby (el jag) blir osäker om det sker igen.


Ja, mina betyg blev i alla fall:


Sitt 10p


Plats 10p


Fritt följ 10p


Dumrutan 7p, sitter ej


Ink 9p, långt ställande, (jag ställde för sent, tror jag)


Rutan 10p


Dir app 10p


Hopp 10p


Vittring 0p


Fjärr 8 p, går fram lite på ställandet (baktassarna var stilla)


Sammanlagt 269 p och en andraplacering


torsdag 30 september 2010

Oj då!


Mitt senaste inlägg hamnade visst på fel datum och inte är jag människa att kunna få till det rätt så, är det ngn som vill läsa om mina små tankar om träningstävling kontra tävlingsträning så titta in på den 8 september istället!
Abbibabbi fotades av Nils Hällgren

lördag 11 september 2010

Vilken toppentävling!

Ställandet på inkallningen, en rysare för matte.
Vi är lite laddade!!






Idag hade vi vår dag. Det var tävling på hemmaklubben. Jättefin starttid kl:11 var det samling. Lyxigt!

Jag var helt slut efter gårdagens rantande på Ullared så en sovmorgon var behövlig. Hade köpt en ny härlig leksak till Abby som hon skulle få efter tävlingen var det tänkt. Hon var lite laddad när hon satt och väntade i bilen medan jag packade om väskan med allsköns godsaker.

Vi fick startnr 1 av 4 så den här gången var jag inte orolig över vilket nr jag skulle få. Kunde ju inte bli mer väntetid än som nr 4 och ettan har jag inget emot. Det kändes riktigt skönt att få tävla en mindre tävling idag.

Sittandet gick bra, platsen la hon inte ner huvudet, ett lite tråkigt beteende som kommer ibland. Inget att göra åt mitt under tävling och det blev ändå full pott på båda momenten. Måste lägga in en kampanj igen på nermedhakanträningen.

Fick några minuter emellan för belöning och uppvärmning. Trivs väldigt bra med att ha någon som kommenderar mig ändå tills jag ska gå in på planen. Abby kändes fin på ingången. Vi fick ett väldigt bra upplägg på friaföljet, inte så himla långt. Liten miss i stegförflyttningarna där hon inte satte sig, annars var det nog bra.

Dumrutan, där låg hon på så jag fick henne inte att gå fot fram till startpunkten. Lite het men höll position bra, ett steg på ställandet drog ner på betyget lite. Kändes helt ok annars.

Inkallningen skrämde hon mig lite på, såg ut som hon tänkte lägga sig på ställandet,hon tog i så hon knäade men stog gjorde hon, min fina lilla vovve. Läggandet gjorde hon så Annika tävlingsledaren fick ett skrattanfall igen, det brukar hon få när hon ser Abbys inkallning.
Rutan, fint konskick och mkt fint in i rutan och jag ropade mitt ståkommando väldigt! tidigt. Det var en av mina främsta uppgifter under den här tävlingen, att vara snabb vid rutan. Det lyckades och hela momentet blev fint.

Dir.apporteringen, lite långt bak vid konen, hon sprang så himla snabbt så jag var inte med på att hon skulle dra iväg så, men jag bedömde henne som inne och skickade vidare, vilket var tur för det blev full pott.

Hopp-apport bra

Vittring bra

Fjärr, lite fram från stå-sitt
Betygen:
Sittandet: 10p
Plats: 10p

Fritt följ: 9p (Sitter ej)

Gårutan: 9,5p (steg vid ställandet)

Inkallning: 10p (Mkt bra!)
Rutan: 10p (Mkt bra!)

Dir.app 10p

Hopp 10p

Vittring: 10p
Fjärr: 9,5 p (Något fram)

Sammanlagt: vårt bästa resultat hittills: 313,5 p

Oh, vad det kändes roligt. Jag är supernöjd med Abbys härliga fart och glädje och jag är nöjd med det mesta jag gjorde, ngn miss får jag nog ta på mig men det kostade inte poäng den här gången vilket ju är väldigt skönt.

Elfsborg ordnade som vanligt en toppentävling. Fina priser, vi fick en stor handduk med hundmotiv, en gullig nallebjörn, en gratistävling på klubben, ett jättefint och mjukt läderkoppel och till sist fick Abby Domarens pris för bästa inkallning och ruta. Oj, oj, jag blev lite tårögd. Det var ett hundshampo. Kanske ska prova att bada henne en gång, har nog aldrig testat det, ha, ha!

Stort tack till träningshjälpen gulliga vänner.
Susann och Frodo pånyttdebuterade kan man väl säga, efter lite uppehåll och dom gjorde väldigt bra ifrån sig. Vissa detaljer gjorde han nästan bättre på tävlingen än på träning.
Jessica och Kalle såg grymt taggade ut och hade en härlig utstrålning.
Linas Lova som inte alltid tycker att tävling är det absolut roligaste i livet var så ivrig så hon t.o.m tjuvade från rutan, det får man nog se som positivt.
Kul att bara tävla med elfsborgare en gång.

Och Tack till vår ständige fotograf på klubben, Daniel Grönbek. Jag snodde bilderna från honom igen. Och Tack till en mycket bra tävlingsledare, Annika Hallin som också gjorde en strålande insats. Det underlättar ju när tävlingsledaren är proffsig.

Nu njuter vi ikväll av en riktigt bra dag.

onsdag 8 september 2010

Träningstävling el Tävlingsträning?

Foto: Daniel Grönbek

När jag var med i en Stockholmsklubb för ett antal år sen och tränade och tävlade med min Bess så blev jag nog på klubben sedd som väldigt konstig och besvärlig när det var dags för det som kallades för träningstävling.

En träningstävling var precis som en vanlig tävling. Jag tror t.o.m det var prisutdelning efteråt om jag minns rätt. Dom flesta verkade ta det på stort allvar och gjorde ingen skillnad mig veterligt på denna "träning" och en vanlig tävling. Dom körde alltså på med ett helt lydnadsprogram utan belöningar inplanerade överhuvudtaget. Däremot kunde det vara en och annan grövre korrigering, när det nu ändå inte var på "riktigt", men det var inte så vanligt heller.

Jag började ju direkt med att vara besvärlig och ville belöna min hund på sittandet efter en väldigt kort tid. Nu var det inga mer hundar i eliten då så jag behövde ju bara någon annan hund som kunde sitta bredvid en liten stund och få ingången på planen och uppställningen tävlingsmässig.

Jag minns en gång när jag fick ta mig en 10 minutersstund för att förklara för domaren om detta upplägg. Låter upplägget komplicerat? Jag tyckte ju inte det, men det tyckte domaren (ja, vi hade en riktig domare som ställde upp!). Bess hade väldigt svårt för att kunna sitta när andra hundar satt bredvid. Hon ville gärna lägga sig, tyckte nog att det kändes tryggare. Så träningen var ju jätteviktig för mig att få till lite positivt tävlingsmässig och jag ville ibland göra ett kort sittande bara och - jag ville belöna på planen! Det var oerhört svårt att förstå att jag inte ville ha det helt tävlingsmässigt med två minuter och plats efteråt. Ja, ja, det var ett tag sen.

Hur som helst så tror jag det är viktigt att få till mycket tävlingslik träning och jag väljer där att gå in och belöna min hund i olika delar. Andra väljer att gå in och korrigera sin hund, en del säger att det är viktigt att "komma åt" hunden i tävlingslik träning. Två helt olika sätt att bygga sin träning på förstås.

Men då har man ju en plan, vare sig man vill belöna upp något el korrigera något. Det jag tror kan bli svårt är för nybörjare som kanske inte tänker mer än att träningstävling är tävling - fast med ett resultat som inte registreras. Det blir allvarligt och kanske riktigt nervöst. Skulle ju kunna vara en riktigt bra chans att tex lära hunden att det kan komma belöning i alla fall, trots att matte är lite konstig. Men hur många nybörjare klarar att ta dessa chanser? Där har nog vi som kommit lite längre i lydnaden chansen att visa att vi tränar tävling, vi tävlar inte på riktigt då. Förhoppningsvis ska vi kunna föra över de här tankarna på tävlingsträningar framöver på vår egen klubb.

Det är så vanligt att se hundar som kroknar när dom märker att det är tävling och dom flesta av oss är väl livrädda för just det. Att gå in med en hund på tävlingsplanen och den inte alls är med, känslan är helt fel, nervositeten ökar, hunden kroknar ännu mer, vart tog den vägen? Ja, fy sjutton vilken otäck känsla! Vem vill uppleva det? Och vem har inte upplevt det någon gång, kanske inte så tydligt för publiken men för en själv? Att man inte är ett team.

Det är här det kommer in att få chansen att tävlingsträna. Att inte se det som en tävling men att träna sig på att tävla! Skillnaden kan vara stor. Att hitta rätt känsla med sin hund, att kunna gå in, göra en ingång på planen och kanske belöna just där. Leka en stund medans tävlingsledaren står och mal på med sin kommendering. Eller nästa gång, ställa upp, börja ett moment, belöna med en liten gotta mitt i ett fritt följ tex, men sen kunna fortsätta samma moment el gå över till ett annat och belöna början på det, eller belöna en transport mellan två moment. Ja, variationerna är många.

För unga hundar är det kanske självklart för en del att man gör så med för att vänja dom vid situationen, men jag tror att de flesta får alldeles för lite träning på detta. Det är ju inte bara hunden som ska tränas i att känna igen situationen och uppleva den som positiv och härlig, det krävs ju samma sak av människan bredvid. Att kunna hålla kontroll på sina nerver, kunna hålla fokus, inte bli störd om något inte blir exakt som man tänkt sig under ett moment el mellan momenten. Och ha roligt på vägen!

Att med tiden kunna länka ihop lite fler delar, lite fler moment, överraska med en belöning men också kunna köra flera moment i rad utan annat än mig själv och min röst som ska stärka upp min hund och få den att vilja jobba lite till. Visst krävs det enormt mkt träning på det här om min hund ska ha chans att känna igen en riktig tävling som det jag vill att det ska vara - en skitkul träning! För handen på hjärtat, inte är det för hundarnas skull vi tävlar eller?

Jag har inte fått till tillräckligt med sån här träning men den här hösten har jag och några till börjat en tävlingsträningskurs för Mona Kjernholm som går varannan vecka. Det gör att jag vet att jag åtminstone får till lite tävlingslik träning så pass ofta. Vi är på olika ställen varje gång, vi kör gruppmoment varje gång och sen väljer man själv ut några moment el länkningar av delar som hunden kan lite grann (det är flera valpar/unghundar med) och vi har chans att utnyttja de andra på olika vis på planen. Kanske vill någon ha lite extra störningar av folk som rör sig runt omkring el få en massa applåder för en viss detalj etc. Så mycket mer man kan göra när man har tillgång till många människor som alla är villiga att hjälpa till och som vill att det ska gå bra för de andra.

Därtill får vi givetvis tips och råd om förbättringar av Mona så klart. Det här är verkligen guld värt för att få till en bra tävlingskänsla så till vår stora glädje ska vi nu få fortsätta till våren också och det var ju jättekul att veta. En skitbra kurs helt enkelt som ger lite mer av det där som jag och Abby verkligen behöver. Hoppas det är fler som kan hitta såna här bra kurser för jag tror aldrig man kan få till för mkt tävlingslik träning. Det viktigaste (för mig) är bara att ha väldigt roligt under tiden, vare sig man tränar på små pillriga detaljer el helhetstränar.