tisdag 29 september 2009

Efterlängtat info om talangläger och supertrevlig träning idag

Bilden togs av Mona Kjernholm i maj, ack, ack, sommaren är slut, kändes tydligt ikväll.



Ikväll fick jag äntligen ett mail och kunde läsa lite om nästa talangläger som är i allhelgonahelgen. Det blir kul att träffa dom som är kvar från tidigare och så blir det även ett antal nya deltagare. Givetvis blir det superspännande att se dom. Några som redan tävlar/tävlat i landslaget har kommit med med yngre hundar. Dom har säkert en massa bra kunskap att lära ut även om dom nu har sökt som talanger dom också. Vi kommer få träna i en inomhushall vilket är jätteskönt så man slipper tänka på så mkt regnkläder etc.

Fokus ska under det här lägret ägnas åt tävlingspsykologi och uthållighetsträning. Oh, jag längtar verkligen iväg. Helena från Partille och jag ska ta oss iväg ihop och det känns skönt att få sällskap på resan för det är en bra bit till Grängesberg.

Min förhoppning är nu att Abby inte blir så skendräktig denna gång. Än så länge är hon superpigg och har inte visat ngt alls av att gå ner sig, men har jag otur så...

Veckans träning av gåruntrutan börjar ge resultat, hon har Peppar, Peppar, inte missat ngt sitt på de senaste träningspassen.

Fjärren går däremot fram och tillbaka. Jag kämpar på på kort avstånd men hon har väldigt svårt för att sätta sig tillbaka om hon det minsta glömmer sig, vilket hon lätt gör. Jaja, vi får fortsätta jobba på med den biten, är dock väldigt nöjd med attityden i momentet. Hon känns väldigt alert och ingen tendens till seghet.

Annars är jag supernöjd med dagens träning.

Susann och jag har fått till två träningsdagar i streck på olika klubbar och det mesta är jag nöjd med från de passen. Idag var hoppet kanon med fina ingångar och hög höjd över (ett litet tjuv dock - men det är redan glömt!), en toppendirigering till konen med en apport liggande fem meter bakom och sen säker linje ut till rätt apport. Just nu jobbar vi på kortare avstånd och lite mer bredd för jag gillar inte när hon snävar in. Vill hellre ha en liten båge ut.

Fick till ett sittande i grupp och en platsliggning med Frodo och Kalle. Är helnöjd. Jessica satte upp Kalle med ett tydligt "Sittupp" och jag såg hur Abby aktivt jobbade för att inte luras med. Hon har blivit ännu mer sugen på sin slutbelöning sen jag började införa tjursnoppar! efter platsen. En stor delikatess enligt Abby och faktum är att MissPiggy har mist lite av sin charm just i valögonblicket. När snoppen tuggats ner och svalts så är hon dock snabb på att ta igen leken med den rosa grisen.
Även jakten ska ju ha sin tid.
Lottis och jag fick till ett härligt jaktpass idag också i solen. Körde markeringar med Abby och Rippley på ett stort kalhygge med lite olika höjdnivåer vilket Abby brukar ha svårt för. Idag var hon dock jätteduktig utom i slutet när hon skulle ta en dubbelmarkering och hela tiden drog åt fel håll eftersom hon hellre ville ha dummien med kaninskinn på. Blir till att träna mer på det.

Vi avslutade träningen med ett stort sök på 30 dummiesar där Timjan gjorde en mkt bra insats och fick in sina 10 (vem säger att man måste ha en retriever för att hålla på med jaktträning?), Loppa och Casey fick jobba på med dom svåraste och ingen av dom gav sig men det var inte helt lätt med dom sista som låg i ett blötområde. En dummie kvar bara som vi får leta efter en annan dag. Det är ju ganska vanligt att ngn blir kvar så dummiesar går det åt en hel del av.
Ripley har växt till sig sen dessa två bilder togs. Numera är han betydligt större och vuxnare! ja inte helt lätt att se ibland, som idag när han lajade runt själv med dummiesarna och skuttade som en liten kalv fram och tillbaka på ett mkt valpkalvigt sätt. Vem sjutton tog bilderna? Uffe kanske? eller Elin? Ursäkta mig! Har nog fått dom från Lottis hur som helst.

onsdag 23 september 2009

Kul att hålla kurs!



Galen eller? Susanns Frodo väntar med spänning på vilket håll han ska springa åt. Misstänker att han har en egen åsikt också.




Jag har nog ett av världens bästa jobb - inte ekonomiskt sett och kanske inte tiderna heller är så jättebra alltid, men så himla kul det är att få hjälpa och se kursdeltagare göra framsteg. Ikväll var det avslutning på en fortsättningskurs i agility. Dom har varit så duktiga och både hundar och mattar/hussar har utvecklats enormt. Jag har fått lägga ribban högt på den här kursen. Alla har med bravur jobbat på och antagit utmaningarna.

En härlig blandning av raser, från tax till cavalier, sheltie, lagotto, softis, dvärgpinscher, pumi och dansksvensk gårdshund.


Några är redo att hoppa med i Elins tävlingsgrupp i mars och några vill gärna fortsätta ett tag till på den här svårighetsnivån. Det känns som att alla har roligt på sin nivå och det är ju ändå det hundträning bör handla om. Att se en osäker hund utvecklas från att inte vilja gå in i tunnlar på de första kurstillfällena bli mer och mer säker och efter ett tag både forsa fram genom tunnlar och upp på A-hinder och Balansen. Det är verkligen jättehärligt!

En sak som jag sett hända för många som tränat agility ett bra tag är att vardagslydnaden verkar ha blivit betydligt bättre också. Hundarna märker att det lönar sig att komma, det händer roliga saker runt om husse/matte.


Fortsättningen på kvällen blev det då också en vardagslydnadskurs och jag tycker även att dom kurserna är jättekul. Vi pratade om inkallning, hur lägga grunden för en riktigt bra sådan? Jämför man med en inkallning i tävlingslydnadssammanhang så är det ju mkt lättare än i vardagen när hunden inte sitter och väntar på att bli inkallad utan istället kanske har fokus på något helt annat. Jag tror mkt på att "hjärntvätta" hunden på inkallningssignalen. Att signalen kommer när hunden inte kan göra fel. Den är redan hos mig och jag visslar min signal och ger stor belöning, eller den är på väg mot mig, jag ropar och drar ner en härlig leksak i snöre som den får jaga ifatt, den springer efter mig och jag ropar, visslar när jag är nästan hundra på att den kommer till mig för att få jaga ifatt godisbitar som jag slänger osv.


Vad beträffar egen träning så håller jag på med en kampanj på sittandet i dumrutan. Håller på att testa några olika idéer, får se vart det bär hän. Kampanjar också fjärren, som alltid får jag väl erkänna. Där börjar jag få till ett annat stå mot det jag haft innan. Förut var Abbys tassar helt stilla från ligg till stå, nu försöker jag få att bak är stilla, fram flyttar in lite, blir en kortare rygg och en snärtigare rörelse. Vi är inte uppe i många meter ännu. Här är det tålamod som gäller, små steg i taget.


Igår kom Helena med Picknick och Skipper till Borås och träffade mig och Susann. Kul att se henne. Hon är också med i talanggruppen och har en helt ljuvlig goldentik. En sån där hund som jag skulle kunna ta med mig hem omedelbart. Tror dock inte att Helena uppskattar den tanken.


Vi gjorde lite gruppmoment och jag är helnöjd med Abby igen. Fint sitt och bra plats.Tack till både Susann och Helena för trevligt sällskap. Det blev väl lite mer prat än träning denna dag och det kan ju vara kul som omväxling, men lite träning med varje hund hann vi med i alla fall.


Susann hade med sig sin nya 7-månaders bordercollie. Med två hundar i elit och nu denna nyinflyttade vovve, så har hon att göra. Hon säger dock att den nya, Vilja heter hon, är husses hund och främst ska vallas med. Får väl se hur länge hon kan hålla sig. Söt var hon (enligt mig), korthårig, svart och vit med upprättstående öron, allt som Susann inte gillar, men lyckats sätta sig över, för det blir nog en jättebra tävlingshund - med mycket vilja! Idag har Lottis Myrra fått åka till himlen. Aldrig lätt att ta beslutet när en älskad vän är dålig.

måndag 14 september 2009

Lite bilder efter tävlingen

Tack till alla grattis jag fått från andra talanggruppare, vänner, elfsborgare, kursdeltagare, det värmer gott.


På Elfsborgs brukshundklubb har vi en jätteduktig fotograf, Daniel Grönbek. Jag har fått lov att knycka några bilder från honom. Tack Daniel! Så kul att ha efteråt som minne.


Min fantastiska filmare Elin Lilja som ställde upp och kom tidigt på morgonen trots sent kvälls/nattarbete. Sussi med Fame, en av våra trognaste kursdeltagare tittar på. Det ska ju läras i tid tycker Sussi. Fame håller säkert med. Hon är ju av den rätta rasen!!! Ingrid från klubben ser väldigt glad ut.


Ser ut som att Abby inte vill släppa, men det var inget problem.




Inkallning med läggandet.




En labbe kan också flyga!! I alla fall öronen.!




Precis som jag ville ha henne, fullt fokus på fjärren! och mitt favoritfoto från tävlingen. Jättefina Abby.




Tog med en bild på Jessica och Kalle, jag hoppas hon förlåter mig. Såg så härligt ut med apporten i luften och Kalles blick uppåt.




På prispallen, jag och Jessica som etta och tvåa. Elfsborgs brukshundklubb hade en toppenhelg med en massa uppflyttningar och braiga resultat. Grattis till alla som gjorde så bra ifrån sig.


lördag 12 september 2009

elitdebuten


Så var den då här, dagen D. Och vilken dag!! Och vilken hund jag har!!! Jag är bara såååå himla glad över min lilla Abbybabby. Hon skötte sig fantastiskt, själv gjorde jag en liten miss som kan ha bidragit till att hon inte satte sig i dumrutan, men annars gick det hur bra som helst. Inga nya konstigheter dök upp, fjärren är inte klar på träning heller så där flyttade hon fram lite.

Poängen blev 306 och i dom olika momenten fick vi:


Sittande i grupp 10p

Plats 10p

Fritt följ 9p

Gåruntrutan 7p

inkallning 10p

rutan 10p

dir.apportering 10p

hoppapport 10p

vittring 10p

fjärr 9,5


Jag måste suga på karamellen ett tag.


Mina främsta delmål uppfylldes helt. Bra fokus på sittandet i grupp var nr 1, bra engagemang genom alla moment och snabba skiften på fjärren var nr 2 (med snabba menar jag att hon skulle vara pigg, vaken och snabb i huvudet och vilja göra dom, inte vara för trött- det höll fullt ut!). Sen hoppades jag ju på att det inte skulle dyka upp nya grejer som inte kommer på träning (det gjorde det ju inte) och så hoppades jag på att vi skulle få till sittandet på gåruntrutan - men det får vi jobba vidare med, det är inte klart ännu.

Underbart stöd fick jag av Elin som kom och videofilmade (även fyra minuters platsliggning!) och Lottis som kom med goda råd efteråt. Det är så bra att ha med sig ngn som känner till hur det brukar se ut och vad som då kan förbättras. Jag fick bl.a höra av Lottis att Abby var lite flack på hoppet på uthoppet men inte in så där ska jag börja köra lös planka på 50cm också, inte bara på högre höjd. Ska nog variera höjden lite mer. Tack till er båda för stödet. Sen var det jättekul att några kursdeltagare från Vift tagit sig till Elfsborg idag för att se på oss, trots att det var på morgonen. Tack för alla grattis från olika håll också. Det värmer. En elfsborgare till gjorde debut idag med ett förstapris - Grattis Jessica med din underbara labbe, vi kommer nog tävla ihop en del framöver tror jag.

onsdag 9 september 2009

Ny dag - ny träning


Abby-den lilla tjuven!

En härlig dag med fin träning på klubben. Elin ställde upp och tog både bilder och kommenderade oss i några moment. Idag var externbelöningen väldigt lockande. Miss Piggy som inte fått följa med på länge fick Abby att dra sig mot väskan vid rutskicket (hon ångrade sig dock och kom ihåg uppgiften innan jag hann säga ngt). Detta är ju inget vi brukar ha problem med så jag väljer just nu att inte lägga ngn större vikt vid det, men inför tävlingen ska inte den lilla grisen få dyka upp i förväg. Det var ju heller inte meningen idag men hon lyckades sno den ur väskan i ett obevakat tillfälle.
Abby sitter med fullt fokus igen på sittandet i grupp.




Ja, sprången har blivit mycket, mycket bättre med högre höjd på hindret så hon anstränger sig mer och lös planka överst.


Idag var konskicket svårt men själva apporteringen inga problem.
Alltid är det nått!
Höjdpunkten var nog ändå dumrutan som hon gjorde kalasbra den här gången.


Vi är snabba som blixten när vi får lämna planen. Hann ni inte se oss? Inte konstigt alls, vi har konditionstränat hela sommaren!!! Hmmm, njaa, en av oss har nog tränat mer än den andra. Jag tror inte ngn kan gissa vem?
Tack Elin för en jättefin dag och för alla bilder, jag sparar några till en annan dag, men saknar dom jag tog på dig och Nosa. Mina fotografiska talanger är ju inte dom bästa så kanske blev de inget att ha. Elin var inspirerad av Maria Hagströmkurs och jobbade på att få Nosa att bjuda mer själv på kontakt. Det gick jättebra med dagens träning trots att Nosa börjat löpa.
Ett stort Grattis också till att Nosa blivit Klass3hund i agilityn. Det har ju gått som en dans - på ett drygt år är dom nu redan där och kan börja tävla på dom stora tävlingarna. Förstod att Stora Stockholm och Göteborgsmässan lockar nu. Elin håller tävlingskurser på Vift och det är vi mycket stolta över. Vill du läsa mer om hennes bedrifter med sina hundar - gå in på elins hunderi. Måste kolla upp exakt adress till hemsidan. Får återkomma om det.

måndag 7 september 2009

Att bli hög av träning



Ikväll känner jag mig så himla glad. Tänk att man kan bli "hög" när hundträningen bara känns så bra. Det finns ju inget roligare, eller? Ja, visst är man lite tokig! Inte så lite heller. Det är tur att det finns fler tokskallar och träningsidioter runt omkring.




Det var lydnadsträning och generalrepetition inför helgens lydnadstävling på klubben. Så himla lyxigt att få vara med och köra hela elitprogrammet. Vi var tre stycken i eliten och alla var nöjda efteråt. Själv var jag gladast över att sittandet i grupp kändes sååå himla bra. Abby satt och skakade (precis som jag vill ha henne), platsen damp hon ner på och uppsittet var kanon!!!! Oh så kul. Det har vi ju kämpat lite för att få till.


Fria följet kunde varit bättre tycker jag själv, stegförflyttningarna bakåt och till vänster var inte lika bra som dom brukar och dumrutan missade hon sittandet på, men vad gör det när rutan var kanon, dir.apporteringen jättebra utom farten till konen där hon var lite osäker, hoppet jättebra och vittringen helt underbar och fjärren enl. åskådarna satte hon sig från stå till sitt precis som jag ville. Sen att jag med dimmiga ögon inte såg skylten ordentligt och gjorde fel skiften spelar ingen roll. Jag höll ihop mig och Abby var alert hela tiden. Ngt som jag också är supernöjd med är att alla ingångar med apporter och pinne gjorde hon bra. Det är ju en av våra akilleshälar. Det känns som att träningen där börjar ge resultat, men säkert ngt jag alltid får jobba på.


Mitt mål med elitdebuten är: Att få till alla mina rutiner och få Abby att känna igen sig hela tiden och att hon har högsta möjliga energi utan att tappa fokus. Lätt som en plätt - eller hur? Ikväll glömde jag bara en signal som jag jobbat om, jag tror jag föll in i den gamla på ett ställe, men det får jag jobba på.

Jag har glömt att tacka för alla lyckönskningar till fortsättningen i talanggruppen. Så roligt att få vara med en gång till. Tack till er som inte kom med denna gång men som ändå önskat lycka till och hört av er. Och så klart grattis till alla som kom med!



Min lilla Bess är bättre igen och nu tjatar hon på mamma hela tiden om att få mer mat. Hon går på diet, fisk och ris och är hela tiden hungrig, sover lite och vill gå långa promenader. Jag har fortfarande inte hört från veterinären så vi får väl söka ngn annan, vore ju bra att veta om det hör till sjukdomsbilden att hon får så dålig mage emellanåt.




Höstens kurser är i full gång. Jag känner ofta att den kurs jag just har är den roligaste. Det är en ynnest att få ha ett jobb som man älskar. När jag jobbar så hinner jag nästan aldrig tänka på ngt annat. Just nu har jag en salig blandning av unghundskurs, agility både nybörjare och dom som kommit lite längre, klickerkurser på olika nivåer och så valpkurser. Tänk så olika kurser, jobbet blir aldrig tråkigt. De två kantarellkurserna jag haft i år var jätteroliga och inspirerande.
Timjan har fått leta kantareller idag igen och det blev väl ett kilo i alla fall. Abby är lika bra på att hitta dom, utan träning! bara det att hon konkurrerar med Timjan om vem som kommer fram först och vem som kan äta flest innan jag hinner fram. Tur att det är gott om dom i år!!


På bilden Molly, eng. cockerspaniel på kantarellsökskurs med husse och matte. Molly tränar annars agility med lill-matte. Jasmine Moore tog fotot.
Fotot på Abby är taget av Nils Hällgren

onsdag 2 september 2009

Upp och Ner




Att leva med en gammal eller sjuk hund är förenat med en ständig oro i magen. Igår fick jag höra från pappa att Bessen var jätteglad och pigg och lekte som bara den och jag blir så glad när jag hör hur hon trivs med sitt pensionärsliv. Pappa säger att hon bor på ett äldreboende, men frågan är om ngt äldreboende kan vara så bra som detta? Med lite svaga bakben så klarar hon ändå naturen på promenaderna mkt bättre i småland än här i Borås, där det inte verkar finnas en enda slät yta runt omkring där jag bor. Berg och dalar. Så även livet med en gammal hund.


I ena stunden glad och nästa, tråkiga besked igen.

Imorse pratade jag med stackars mamma som varit uppe sex gånger i natt med en diarréande hund. Till och från i våras och i somras har Bessen varit dålig i magen. Vi vet inte om det hör till sjukdomsbilden. Fick en diagnos i mars att hon bara hade några månader kvar att leva. Cancer i benmärgen. Vi har varit väldigt glada att hon inte blivit som veterinären trodde, tröttare och tröttare. Hon har snarare hållt igång som vanligt och gått långpromenader på i alla fall en timme utan problem varje dag. Bara när värsta värmen varit som hon inte velat gå.




Bessen är patient på djursjukhuset i Borås. Där har vi en jättebra veterinär, men - hon är inte anträffbar och har inte telefontid förrän i oktober! Varje gång jag har väntat på besked och stått med på hennes ringlista så har det dröjt, ibland 10 dagar längre än vad det skulle. Känns det igen? Man är så utlämnad som hundägare om man inte bara vill byta veterinär hela tiden. I det här fallet känns det inte så akut, men i december när hon verkligen var dålig och skulle ha antibiotika så blev fördröjningen av medicinen det som gjorde att hon fick må dåligt mkt längre än hon hade behövt. Provsvaren hade ju kommit långt tidigare! Har man möjlighet och hittar någon annan bra privatpraktiserande veterinär så byter man ju om man är smart, fr.a efter upprepade sådana här tillfällen. Nu blir det kanske så också av praktiska skäl eftersom Bessen inte är i närheten här, utan i Kalmartrakten.


tisdag 1 september 2009

Inomhusträning trots solskenet



Idag har jag och Susann tagit oss iväg till Angered och tränat i inomhuslokal tillsammans med Mona. Vi körde ett upplägg med Sittande och Platsliggning först och jag är jättenöjd med Abbys attityd i sittandet. Något som jag tyckt att hon inte riktigt haft lika bra som tidigare innan första talanglägret. Nu känns det som att det var riktigt bra igen, utan att hon sitter och skakar av förväntan. Platsen gick jättebra. Vi hjälpte varandra med bra störningar på läggandet och uppsittandet. Abby "flög" upp på sittet, precis som jag vill.

Efter det så tog vi en hund i taget, Frodo och Susann visade en väldigt fin form idag. Han verkade inte berörd av lokalen heller. För varje gång jag ser dom så har Susann fått till ännu lite mer fina detaljer. Det går så fort framåt med den herrn.

Sen tog vi Abby och jag ville köra igenom elitprogrammet, med lite bryt och belöningar här och där. Fotgåendet var sådär. Hon låg lite för långt fram ibland, pendlade lite och var väl allmänt lite för het. Hade behövt värma upp henne lite mer. Men nu för tiden oroar jag mig inte så mkt över om det blir lite för långt fram för jag har haft problemet förut och vet hur jag ska jobba med det. Peppar, Peppar!!! Det som däremot känns bra är ju att störningarna med tävlingsledare (Mona) som trampade på runt omkring oss, det är inga problem.

Dumrutan gjorde hon stannandet jättebra, sittandet missade hon, jag försöker jobba bort ett dk men det håller inte alltid ännu utan, och läggandet la hon sig med baken något senare än framdelen. Ja, det får vi jobba på, annars var jag nöjd med både vänstersvängar och stadgan och upptagen.

Inkallningen var inte så bra tempo som hon kan ha, men ok. Ställandet ngt för tidigt vilket jag inte såg, så jag hann inte hejda min signal där. Läggandet blev bra. Gjorde om inkallningen senare och då stannade hon själv efter två meter!! Kul!!! Ja, ni läste väl ironin där, Suck!

Rutan är jag skitnöjd med, då den låg vid väggen så hon fick springa mot speglar. Susann fick hjälpa till att slänga in bollen i rutan och lyckades tajma exakt rätt sekund. Konskicket blev jättebra. Än så länge tycker jag hon håller för det mesta väldigt bra tempo till konen.

Dirigeringen gjorde jag bara med kon och två skålar för det var tillräckligt svårt ändå med lite trångt utrymme. Det gick ok. Lite tänkande på vägen till konen, den låg nära en pelare och hon höll nog på att missa den men tänkte till. Det är trevligt när man kommer till stadiet att dom tänker till lite extra. Duktig tjej!

Vittringen blev jättebra, fort ut, snabbt val och helt ok tempo in där jag bröt och belönade stort. Jag tycker träningen med heta belöningar i vittringen har gett jättebra resultat på henne.

Ja, sen var det fjärren kvar och trots att det inte är vårat bästa moment, fr.a inte från stå till sitt, så är jag helnöjd med hennes attityd. Hon var med hela tiden i skiftena och gjorde alla skiften bra utom det förstnämnda. Ingen tveksamhet eller trötthet. Kändes jättefint för det har varit ett av mina små delmål på senare tid, att få tillbaka hennes förväntan i fjärren, trots att vi kört många saker innan.
Lite senare körde jag också hopp-apport och det blev lite kul för samtidigt som Abby for ut efter metallen som rullat långt, slängde Mona en apport till Mia, samma riktning fast längre bort. Abby kom alldeles av sig, sprang efter den apporten någon meter, vände tillbaka och hoppade hindret, trots att vi inte tränat på det avståndet. Mkt bra. En störning som vi definitivt inte tränat på någonsin tidigare. Andras apporter ska ju inte vara intressanta. Brukar inte vara så svårt, men med samma riktning och så nära blev det för svårt.

Mona körde igenom eliten med Marvin. Hon ville ha mkt dofter innan hon körde så Abby som nyss löpt passade ju bra. Det verkade inte bekomma Marvin det minsta. Så rutinerade som dom är så fixade han den "störningen" lätt. Han såg jättefin ut. Bl.a ett fint fotgående och som vanligt en toppenfjärr. Lite missar här och där hade ju dom också och det är ju så med lydnaden, den är aldrig beständig. Ett tag så funkar det och det bra, sen förändras plötsligt något och man får en bieffekt av en belöningsplacering, en för "tråkig" träning, för höga belöningar, att man tränat ngt extra på ngt så att ngt annat faller ihop osv, osv.
Det ser i alla fall lovande ut inför VM:t för dom två. En kille som hade tittat lite på oss och var jätteimpad, sa han i alla fall, undrade om vm:t sänds på tv!! Ja, tänk vad kul det hade varit! Att få sitta och se ekipagen och heja, även om det bara är från soffan. Hade varit fantastiskt!


Några fler som fick träna var ju såklart lilla Timjan, som numera klarar att hålla tyst nästan hela tiden. Hon tyckte som vanligt att hon var i särklass den bästa hunden på planen. Ingen springer väl till rutan fortare än jag. eller? Ska vi slå vad?


Mona körde både Mia och sin lilla Fira. Något så sött som att se den lilla valpen målmedvetet springa in i den stora rutan, ja, då får man nästan lust att ha en valp igen!!!

Susann körde lite heelwork med Lexi. Hon ska ju ha kurs i heelwork på Elfsborgs brukshundklubb. Kanske finns det plats kvar om ngn blir sugen. Duktiga är dom.

Ja, det blev en mkt lyckad träning idag och det roligaste av allt var att även om jag själv var helt slut när jag kom hem och bara sjönk ner i en solstol på altanen, så kom Abby fram ett antal gånger och ville träna mer. Så lite senare blev det några sittanden (missade inte ngt) och en dirigering till ute i hästhagen.

Nu kom det precis ett sms här från en fd kursdeltagare och vän i Sthlm. Eva skriver att hennes älskade Charlie nu har somnat in efter tre dagars sjukdom. Vilken chock för henne. Eva och Charlie förgyllde många av mina kurser där uppe och jag tror hon gick precis alla kurser man kunde gå för mig. Sen utbildade hon sig själv till instruktör också och började jobba på hunddagis. En toppenelev med en toppenhund. T.o.m. Timjan gillade Charlie! Han var en underbar personlighet. Mina tankar går till henne, jag vet precis hur det känns. Den värsta biten med att ha hund. Försökte hitta någon bild på denna fantastiska hund men jag har nog tyvärr bara pappersfoton.
Nu kom det ett mms med Charlie på bild. Jag tror nog att det är ok för Eva och Stefan att jag lägger in fotot här på denna fina hund.

Elin Lilja tog fotot av Timjan