Blåsippor från Ronneby, tack Nisse! Dom saknas i Borås! Foto: Nils Hällgren Det har nu gått över en vecka sen elitlägret förra helgen. Det var en intensiv och jätterolig helg.
Massor av träning så klart, mängder av roliga diskussioner, god mat och jättegod stämning. Jag kände mig så glad att få vara med och träna med några av de duktigaste ekipagen i Sverige.
De som blivit uttagna var de sex från senaste landslaget, sex av oss från talangtruppen, och så fyra till som visat en massa framfötter och tassar.
Planeringen av elitlägret hade Anders Kjernholm, Lotta Linusson och Anders Sjöstrand skött med den äran. Underbart att det finns människor som dom som engagerar sig så mkt för att vi i Sverige ska få världens bästa landslag.
Fredagen samlades vi och hade fika, presentation och föreläsning av fysioterapeut Marie Söderström Lundberg som håller till på Norsholms Djursjukhus med hundrehab. Hon pratade bl.a om hur viktig konditionsträningen är för hunden. Bra kondition hjälper en skadad hund att tillfriskna fortare. Bra kondition gör också att hunden klarar mer mentalt, vilket ju är en viktig del för oss som tävlar. Att hoppa över den vanliga motionen och bara träna lydnadsmoment var inte att rekommendera.
Att komplettera med varierande träning tyckte Marie var att föredra för att få en hållbar hund. Den delen blir ju mest jaktträning för vår del men hade jag hunnit och orkat hade jag nog lagt till lite agilityträning också. Hon poängterade vikten av att värma upp före ett träningspass, minst 10-20 min och nedtrappning efteråt så hundens puls går ner till normal nivå och för att undvika mjölksyra i musklerna. Det där är en bit som jag verkligen behöver skärpa mig med. Jag värmer ofta upp en stund men kan bli slarvig med nedtrappningen.
En sak som hon också pratade om var ngt jag tänkt en hel del på - att "Våga vila"!
Jag vet lydnadsfolk som aldrig ger sina hundar pauser utan tränar moment varje dag.
Själv blandar jag gärna in en dag då och då när mina hundar bara får vara - hundar! Får gå och lulla i skogen och nosa och inte få ngn som helst träning. Eller så blandar jag in jaktträning vissa dagar och då kanske det inte blir ngn lydnad alls för Abbys del. Och så kan det t.o.m. bli två veckor utan nästan ngn träning alls!! Hjälp! Så blev det faktiskt i julas men det kändes inte så bra! Fr.a inte som vi hade en tävling strax efter. På sikt kanske det kommer funka utmärkt om Abby blir lite stabilare i tävlingssammanhang men som det var i vintras så var hon lite väl het när jag satte igång henne.
Vi bodde fantastiskt fint utanför Mullsjö i Kyrkekvarn. Dom hade gott om hus till uthyrning, fina rastmöjligheter och ett nytt ridhus med matta (ja, mattan var lite av en utmaning men hundarna fixade den fint, vi människor snubblade väl till på en o annan skarv). Dom fixade också underbar mat till oss under hela helgen.
Jag och Abby fick dela boende med Helena och Picknick, Mona och Marvin och Fira och Lena med Tease, så jag kände allihopa. Vi hade två trevliga kvällar med mkt prat, så tack tjejer för sällskapet!
Helgen delades sen upp i olika träningspass, varvat med mental träning för P-O Lindwall som vi lärt känna lite grann från förra talanglägret. Han höll i ett teoripass och sen var han med ute i ridhuset och iakttog oss, för att sen berätta lite grann om vad han hade sett. Det blev många skratt och lite tokigheter i grupperna när vi skulle försöka vara bra coacher för varandra och ställa konstruktiva frågor om varandras träning istället för att bara säga vad vi såg. Ja, man kanske lär sig med tiden, lätt var det inte, men roligt!!
Vi varvade momentträning med uthållighetsträning och störningsträning. Abbys vittringar satt som de skulle under hela helgen. Peppar, peppar så har dom varit bra sen i februari igen så jag hoppas det håller i sig. Störningsträning är ju alltid roligt, vi ställde upp ett gäng människor och även hundar nära rutan eller vid hoppet eller vid apporten i dir.apporteringen. På planen hade vi hjälp av åhörarna också, vilket vi utnyttjade i vår grupp. Så tack till dom. Dom ställde snällt upp och gjorde vad vi bad dom om. Guld värt att ha mkt hjälp på planen.
På söndagen fick jag en utmaning som Lillemor och Lena med Gubben tyckte att jag behövde. Dom skulle kommendera in mig på planen och så skulle jag få några moment utan att ha en aning om ordningen. Lite läskigt faktiskt, jag är sånt kontrollfreak så det var nyttigt.
Vi fick gå in och köra rutan, fritt följ med störningar av en massa folk och så en inkallning med ställande. Det svåraste var att köra fritt följ efter rutan, jag håller på att blanda in det momentet mellan de andra men har inte kört det tillräckligt mkt. Nu blev Abby jättehet och tänkte nog att hon skulle få apportera istället så hon var lite okoncentrerad i början men sen gick det fint.
Överlag så var jag jättenöjd med Abby. Hon visade sig från sin bästa sida och var väldigt duktig tycker jag. Sen finns det som vanligt mkt att jobba vidare med. Det är långt kvar till toppen, men en liten bit på väg är vi nog nu i alla fall. Om man inte har roligt på vägen, vad är då segern värd??
Tack till alla på lägret som gjorde helgen till en sån toppenhelg. Och en liten extra hälsning till Maria och hoppas du mår bättre nu och till Caroline som missade sista dagen också.
Nu ska jag gå in och titta på SM-listan och se om vi åkt ner nedanför strecket eller om vi har en säker plats. Det borde väl ha kommit in resultat från sista helgen nu tycker jag. Håll tummarna!
