torsdag 30 september 2010

Oj då!


Mitt senaste inlägg hamnade visst på fel datum och inte är jag människa att kunna få till det rätt så, är det ngn som vill läsa om mina små tankar om träningstävling kontra tävlingsträning så titta in på den 8 september istället!
Abbibabbi fotades av Nils Hällgren

lördag 11 september 2010

Vilken toppentävling!

Ställandet på inkallningen, en rysare för matte.
Vi är lite laddade!!






Idag hade vi vår dag. Det var tävling på hemmaklubben. Jättefin starttid kl:11 var det samling. Lyxigt!

Jag var helt slut efter gårdagens rantande på Ullared så en sovmorgon var behövlig. Hade köpt en ny härlig leksak till Abby som hon skulle få efter tävlingen var det tänkt. Hon var lite laddad när hon satt och väntade i bilen medan jag packade om väskan med allsköns godsaker.

Vi fick startnr 1 av 4 så den här gången var jag inte orolig över vilket nr jag skulle få. Kunde ju inte bli mer väntetid än som nr 4 och ettan har jag inget emot. Det kändes riktigt skönt att få tävla en mindre tävling idag.

Sittandet gick bra, platsen la hon inte ner huvudet, ett lite tråkigt beteende som kommer ibland. Inget att göra åt mitt under tävling och det blev ändå full pott på båda momenten. Måste lägga in en kampanj igen på nermedhakanträningen.

Fick några minuter emellan för belöning och uppvärmning. Trivs väldigt bra med att ha någon som kommenderar mig ändå tills jag ska gå in på planen. Abby kändes fin på ingången. Vi fick ett väldigt bra upplägg på friaföljet, inte så himla långt. Liten miss i stegförflyttningarna där hon inte satte sig, annars var det nog bra.

Dumrutan, där låg hon på så jag fick henne inte att gå fot fram till startpunkten. Lite het men höll position bra, ett steg på ställandet drog ner på betyget lite. Kändes helt ok annars.

Inkallningen skrämde hon mig lite på, såg ut som hon tänkte lägga sig på ställandet,hon tog i så hon knäade men stog gjorde hon, min fina lilla vovve. Läggandet gjorde hon så Annika tävlingsledaren fick ett skrattanfall igen, det brukar hon få när hon ser Abbys inkallning.
Rutan, fint konskick och mkt fint in i rutan och jag ropade mitt ståkommando väldigt! tidigt. Det var en av mina främsta uppgifter under den här tävlingen, att vara snabb vid rutan. Det lyckades och hela momentet blev fint.

Dir.apporteringen, lite långt bak vid konen, hon sprang så himla snabbt så jag var inte med på att hon skulle dra iväg så, men jag bedömde henne som inne och skickade vidare, vilket var tur för det blev full pott.

Hopp-apport bra

Vittring bra

Fjärr, lite fram från stå-sitt
Betygen:
Sittandet: 10p
Plats: 10p

Fritt följ: 9p (Sitter ej)

Gårutan: 9,5p (steg vid ställandet)

Inkallning: 10p (Mkt bra!)
Rutan: 10p (Mkt bra!)

Dir.app 10p

Hopp 10p

Vittring: 10p
Fjärr: 9,5 p (Något fram)

Sammanlagt: vårt bästa resultat hittills: 313,5 p

Oh, vad det kändes roligt. Jag är supernöjd med Abbys härliga fart och glädje och jag är nöjd med det mesta jag gjorde, ngn miss får jag nog ta på mig men det kostade inte poäng den här gången vilket ju är väldigt skönt.

Elfsborg ordnade som vanligt en toppentävling. Fina priser, vi fick en stor handduk med hundmotiv, en gullig nallebjörn, en gratistävling på klubben, ett jättefint och mjukt läderkoppel och till sist fick Abby Domarens pris för bästa inkallning och ruta. Oj, oj, jag blev lite tårögd. Det var ett hundshampo. Kanske ska prova att bada henne en gång, har nog aldrig testat det, ha, ha!

Stort tack till träningshjälpen gulliga vänner.
Susann och Frodo pånyttdebuterade kan man väl säga, efter lite uppehåll och dom gjorde väldigt bra ifrån sig. Vissa detaljer gjorde han nästan bättre på tävlingen än på träning.
Jessica och Kalle såg grymt taggade ut och hade en härlig utstrålning.
Linas Lova som inte alltid tycker att tävling är det absolut roligaste i livet var så ivrig så hon t.o.m tjuvade från rutan, det får man nog se som positivt.
Kul att bara tävla med elfsborgare en gång.

Och Tack till vår ständige fotograf på klubben, Daniel Grönbek. Jag snodde bilderna från honom igen. Och Tack till en mycket bra tävlingsledare, Annika Hallin som också gjorde en strålande insats. Det underlättar ju när tävlingsledaren är proffsig.

Nu njuter vi ikväll av en riktigt bra dag.

onsdag 8 september 2010

Träningstävling el Tävlingsträning?

Foto: Daniel Grönbek

När jag var med i en Stockholmsklubb för ett antal år sen och tränade och tävlade med min Bess så blev jag nog på klubben sedd som väldigt konstig och besvärlig när det var dags för det som kallades för träningstävling.

En träningstävling var precis som en vanlig tävling. Jag tror t.o.m det var prisutdelning efteråt om jag minns rätt. Dom flesta verkade ta det på stort allvar och gjorde ingen skillnad mig veterligt på denna "träning" och en vanlig tävling. Dom körde alltså på med ett helt lydnadsprogram utan belöningar inplanerade överhuvudtaget. Däremot kunde det vara en och annan grövre korrigering, när det nu ändå inte var på "riktigt", men det var inte så vanligt heller.

Jag började ju direkt med att vara besvärlig och ville belöna min hund på sittandet efter en väldigt kort tid. Nu var det inga mer hundar i eliten då så jag behövde ju bara någon annan hund som kunde sitta bredvid en liten stund och få ingången på planen och uppställningen tävlingsmässig.

Jag minns en gång när jag fick ta mig en 10 minutersstund för att förklara för domaren om detta upplägg. Låter upplägget komplicerat? Jag tyckte ju inte det, men det tyckte domaren (ja, vi hade en riktig domare som ställde upp!). Bess hade väldigt svårt för att kunna sitta när andra hundar satt bredvid. Hon ville gärna lägga sig, tyckte nog att det kändes tryggare. Så träningen var ju jätteviktig för mig att få till lite positivt tävlingsmässig och jag ville ibland göra ett kort sittande bara och - jag ville belöna på planen! Det var oerhört svårt att förstå att jag inte ville ha det helt tävlingsmässigt med två minuter och plats efteråt. Ja, ja, det var ett tag sen.

Hur som helst så tror jag det är viktigt att få till mycket tävlingslik träning och jag väljer där att gå in och belöna min hund i olika delar. Andra väljer att gå in och korrigera sin hund, en del säger att det är viktigt att "komma åt" hunden i tävlingslik träning. Två helt olika sätt att bygga sin träning på förstås.

Men då har man ju en plan, vare sig man vill belöna upp något el korrigera något. Det jag tror kan bli svårt är för nybörjare som kanske inte tänker mer än att träningstävling är tävling - fast med ett resultat som inte registreras. Det blir allvarligt och kanske riktigt nervöst. Skulle ju kunna vara en riktigt bra chans att tex lära hunden att det kan komma belöning i alla fall, trots att matte är lite konstig. Men hur många nybörjare klarar att ta dessa chanser? Där har nog vi som kommit lite längre i lydnaden chansen att visa att vi tränar tävling, vi tävlar inte på riktigt då. Förhoppningsvis ska vi kunna föra över de här tankarna på tävlingsträningar framöver på vår egen klubb.

Det är så vanligt att se hundar som kroknar när dom märker att det är tävling och dom flesta av oss är väl livrädda för just det. Att gå in med en hund på tävlingsplanen och den inte alls är med, känslan är helt fel, nervositeten ökar, hunden kroknar ännu mer, vart tog den vägen? Ja, fy sjutton vilken otäck känsla! Vem vill uppleva det? Och vem har inte upplevt det någon gång, kanske inte så tydligt för publiken men för en själv? Att man inte är ett team.

Det är här det kommer in att få chansen att tävlingsträna. Att inte se det som en tävling men att träna sig på att tävla! Skillnaden kan vara stor. Att hitta rätt känsla med sin hund, att kunna gå in, göra en ingång på planen och kanske belöna just där. Leka en stund medans tävlingsledaren står och mal på med sin kommendering. Eller nästa gång, ställa upp, börja ett moment, belöna med en liten gotta mitt i ett fritt följ tex, men sen kunna fortsätta samma moment el gå över till ett annat och belöna början på det, eller belöna en transport mellan två moment. Ja, variationerna är många.

För unga hundar är det kanske självklart för en del att man gör så med för att vänja dom vid situationen, men jag tror att de flesta får alldeles för lite träning på detta. Det är ju inte bara hunden som ska tränas i att känna igen situationen och uppleva den som positiv och härlig, det krävs ju samma sak av människan bredvid. Att kunna hålla kontroll på sina nerver, kunna hålla fokus, inte bli störd om något inte blir exakt som man tänkt sig under ett moment el mellan momenten. Och ha roligt på vägen!

Att med tiden kunna länka ihop lite fler delar, lite fler moment, överraska med en belöning men också kunna köra flera moment i rad utan annat än mig själv och min röst som ska stärka upp min hund och få den att vilja jobba lite till. Visst krävs det enormt mkt träning på det här om min hund ska ha chans att känna igen en riktig tävling som det jag vill att det ska vara - en skitkul träning! För handen på hjärtat, inte är det för hundarnas skull vi tävlar eller?

Jag har inte fått till tillräckligt med sån här träning men den här hösten har jag och några till börjat en tävlingsträningskurs för Mona Kjernholm som går varannan vecka. Det gör att jag vet att jag åtminstone får till lite tävlingslik träning så pass ofta. Vi är på olika ställen varje gång, vi kör gruppmoment varje gång och sen väljer man själv ut några moment el länkningar av delar som hunden kan lite grann (det är flera valpar/unghundar med) och vi har chans att utnyttja de andra på olika vis på planen. Kanske vill någon ha lite extra störningar av folk som rör sig runt omkring el få en massa applåder för en viss detalj etc. Så mycket mer man kan göra när man har tillgång till många människor som alla är villiga att hjälpa till och som vill att det ska gå bra för de andra.

Därtill får vi givetvis tips och råd om förbättringar av Mona så klart. Det här är verkligen guld värt för att få till en bra tävlingskänsla så till vår stora glädje ska vi nu få fortsätta till våren också och det var ju jättekul att veta. En skitbra kurs helt enkelt som ger lite mer av det där som jag och Abby verkligen behöver. Hoppas det är fler som kan hitta såna här bra kurser för jag tror aldrig man kan få till för mkt tävlingslik träning. Det viktigaste (för mig) är bara att ha väldigt roligt under tiden, vare sig man tränar på små pillriga detaljer el helhetstränar.