Tillbaka efter en härlig helg med talanggänget.

Grym inkallning tyckte Anders Kjernholm, kul! Foto taget under träning för Mona Kjernholm

Så var vi då hemma igen efter en jätteinspirerande helg i Grängesberg. Trötta, eller rättare sagt, jag är trött, Abby är jättepigg och verkar inte det minsta tagen av att ha fått sova på nya ställen med nya rumskamrater.

Började resan i torsdags och plockade upp Helena med Picknick på vägen. Sen sov vi i Åmål hos Helenas gulliga mamma som gav Abby och mig en egen stuga. Vi gick och tittade lite på Vänerns kalla vatten (inget bad för Abby, det var strängeligen förbjudet), huset låg verkligen fint.

På fredag eftermiddag kom vi fram till Gränges och vandrarhemmet. Kvällen började med lite presentation och alla nya verkade jättetrevliga, det var en god stämning från början. Anders Sjöstrand som är ny handledare fick också presentera sig lite extra.

Mental träning med PO Lindvall blev det resten av kvällen och jag tror att det hjälpte oss att tänka positivt och med orden "Ha kul nu i helgen och tänk på att berömma varandra" så avslutade han och vi kom i säng. Jag tror alla var väldigt trötta efter resan.

Några bra saker som han sa och som jag ska fundera vidare på var t.ex:

Sluta tävla! (för att vinna!!! )Då kommer resultaten som ett brev på posten.

Tänk kvalitét framför kortsiktiga resultat.

För att kunna leda sin hund eller ngn annan så måste man vara en bra ledare för sig själv.

Dit man riktar sina ögon hamnar koncentrationen "fäst blicken".

Istället för att tänka "oj vad dom är duktiga - så bra kan vi aldrig bli - jag får nog ge upp"

Tänk: Kan dom så kan vi!!

Lördag jobbade vi i grupper och det blev Andrea och Goliath i min grupp, kul att se detta charmtroll som utvecklats i fria följet, han väcker skratt och leenden den hunden! Det är väldigt svårt att förändra ett fritt följ om man fått in lite felbeteenden som satt sig, tycker jag i alla fall, men Andrea är på god väg.

Sen var det en härlig liten goldentik som jag tror är efter Nils Hällgrens Dex med en jättego tjej som hette Malin. Jag hoppas vi ska få till lite träning ihop när jag kommer neråt småland till. Hon bor i Blekinge så det är inte så långt när jag är hos mina föräldrar.

En härlig kelpietik var också i samma grupp. Vi jobbade på med fotposition och ingångar och dumrutan, där vi alla bara jobbade med våra vänstersvängar så några skiften blev det inte. Dagen gick superfort och jag hann inte det jag tänkt att träna men det blev en ruta och en dir.apportering också. Ville ju så gärna se om Abby skulle lyckas se koner och apporter för hela hallen var ju full av linjer och gula pluttar i golvet edyl. Vi var ju i en fotbollshall!

Det var inte helt lätt med apporteringen för där låg en ruta nära också men rutskicket gick bra ut i ett hörn och det är jag väldigt nöjd med.

Hem och byta om och rasta hundar och sen tillbaka i hallen utan hund för lite teambuilding. Lite grupptävlingar som känns obeskrivbara faktiskt. Som tur var inte så fysiskt påfrestande som vid förra talanglägret där jag slog mig gul och blå och hade ont i tummen hela sommaren efter att ha krockat med en flaggstång. Den gången vann vi men frågan är om det var värt det?

Tillbaka till vandrarhemmet och en trevlig middag medan hundarna fick sova vidare i rummen. Abby höll sig lugn trots att några hundar ylade och skällde. Sen lyckades Malin och jag gå vilse i Grängesberg under en sen promenad. Antagligen en bedrift i sig! Det finns en anledning till att jag inte kör bruksspår t.ex!

Söndagen startade med en tävling på tre moment, fritt följ, inkallning och dir.app el hopp-apport. Jag blev helt plötsligt nervös när jag skulle gå in så det kändes som att jag gick konstigt men det märktes inte påstod Helene. Däremot tror jag det gjorde att hon missade ngn halt och var lite vid i en helomvändning. Det jag var mest nöjd med var att hon var rak och fin i sakta marsch för där jobbar jag på för att hitta rätt rytm för oss. Språngmarsch med vänster om halt är vi inte så bra på ännu så jag sejfade lite och klev fram ett steg från linjen, får jobba vidare med den.

Inkallningen missade hon nedläggandet vid sidan vilket jag inte tror hänt tidigare men resten var det bästa hon kan.

Dir.apporteringen var också det bästa hon kan utom ingången där hon inte satte sig, vilket heller inte brukar hända. Men jag var nöjd med engagemanget.

Det var många bra ekipage med, nu fick vi ju chansen att se lite mer av varandra och det var kul. Efteråt fick vi kritik och det blev både ris och ros för alla. Man behövde inte känna sig ensam om att göra missar.

Eftermiddagen fortsatte med träning i nya grupper. Malin och jag fick fortsätta ihop och sen var det även Lillemor med sin yngre bc och en annan Malin med sin terv. Tiden gick alldeles för fort, jag hann med lite störningsträning där Abby höll bra fokus även när dom andra gick riktigt nära och skramlade med nycklar och allt vad dom nu hittade på.

Vi fick också till ett sittande i grupp medan andra tränade sina hundar runt omkring. Där imponerade Malin med sitt intränade fokus framåt (el snarare uppåt) på sin golden. Hon hade tränat godis på nosen och gjort det väldigt bra. Själv började jag efter ett samtal med Niina Svartberg i våras men jag har varit för lat och inte fullföljt träningen. Det såg i alla fall riktigt häftigt ut. Fanns nog inte stor chans att den hunden skulle lägga sig, hon satt som gjuten.

Lite samling i slutet med fika och utvärdering och sen var det dags att börja åka hemåt. Vi tänkte sova i Åmål på tillbakavägen också, lyckades bara ta en omväg på ett antal (läs otal) mil och kunde lika väl hamnat i Oslo så mkt pratade vi, men strax innan Årjäng lyckades värmlänningen Helena upptäcka att vi nog kört fel redan i Grums. Ja, ja, vi hade ju trevligt sällskap av varandra och hann diskutera allt ifrån helgens upplevelser till inlärning av diverse detaljer och även jaktdirigering kom på tapeten. Helena är mer erfaren än jag så där har jag lite att lära mig. Kanske får vi till ngn sådan träning framöver också.

Tack till alla trevliga människor, nya och gamla talangare och till våra tre duktiga handledare, Lotta, Anders och Anders. Dom hade verkligen gjort ett bra jobb både före helgen med planeringen och under helgen med all hjälp vi fick från dessa kunniga lydnadsfreak.

Tack till gulliga gulliga Lottis som stått ut med min sura löptik Timjan. Vad gjorde jag utan henne? (Lottis alltså!!!)