Alternativ jaktlek

Ikväll fick jag lite bilder från Yvonne Öster, tagna på lägret i Uppland. Hon är ju så duktig på att ta foton (fick just höra att hennes nya bok om rallylydnad är på gång ut i handeln. Den kommer säkert många av våra kursare vilja läsa kan jag tänka mig). Nu ska jag se om det går att lägga in flera bilder här, provar mig ju fortfarande fram med denna blogg. Äsch! Det blev en för liten bild på Lexi i hårdträning runt stolen. Susann och Lexi ska tävla SM i lydnad om en dryg vecka. Ska bli jättekul att se. Det är också några från talanglägret som har kvalat in. Sen kommer jag förstås hålla tummarna även för Mona Kjernholm som är så härlig att träna för.

Det där med hundträning är ju en färskvara verkligen. Jag tänker ofta på hur även vardagslydnaden förändras (eller bristen på den!) om man inte upprätthåller lite regler och rutiner. Jag har på senare tid upptäckt att min bc Timjan har börjat tycka att det är ganska kul att jaga efter ngt vilt några meter. Detta kan ju tyckas harmlöst, jag får ju alltid tillbaka henne igen, men egentligen vill jag ju inte behöva ropa på henne alls!

Och några meter kan ju snabbt öka upp till ett antal!!

När Timjan var liten så la jag mkt energi på att träna en alternativ jaktlek när det dök upp vilt. Jag lärde henne alltså att associera vilt med bollkast och dragkamp som hon älskade. Med hjälp av klickerträning så gick det här superfort. Hon var jättesnabb tillbaka till mig när hon upptäckte ett rådjur eller kanin eller när det prasslade till i buskarna av ngt som jag ofta aldrig hann se vad det var ens.

Jag höll på med den här formen av träning hennes första år och sen blev jag latare och har bara gett godis, vilket också funkat ganska bra. Så fastän jag inte använt mig av den metoden med boll på många år så har hon ändå inte varit särskilt benägen att bry sig om viltet eftersom jag alltid belönat med godis.

Men när vi är ute och går och har en "tråkpromenad" en sån där när jag bara går och funderar på livet och inte ger mina hundar något som helst att göra så har jag på senare tid upptäckt att viltet har blivit intressantare.

Och då hamnar jag ju i det läget att jag måste bestämma mig, ska jag skita i det för jag får tillbaka henne ändå men jag måste ropa, eller ska jag faktiskt lägga in en ny kampanj med leken igen?

Ja, nu är jag ju i hjärtat instruktör och har haft väldigt mkt vardagslydnadskurser genom åren även om det just nu är mest agility. Så varje hund jag har lär mig ngt som jag har nytta av till mina kurser. Ja, i det här fallet så får det nog bli en kampanj, det är ju faktiskt inte så krångligt!

Det finns annat som är mkt svårare att träna och där gör jag ibland valet att inte lägga energi på problemet för man är ju inte mer än människa!

Ska bli spännande att se om jag kommer tillbaka till att Timjan själv rapporterar till mig att det är vilt på gång.